Hemmastatens skattemyndigheter och Malta: Hur internationella myndigheter bedömer Malta-bolag – Skatteverkets perspektiv

Malta och din hemlands skattemyndighet: Varför relationen är komplicerad

Jag säger det direkt: Om du startar ett Malta-bolag, eller överväger det, kommer din hemlands skattemyndighet förr eller senare få reda på det. Inte för att Malta längre är något skatteparadis – det var då – utan för att internationell transparens numera är standard.

Dagarna då Malta sågs som ett mystiskt offshore-mål är sedan 2018 definitivt förbi. Detta tack vare Common Reporting Standard (CRS) – ett automatiskt informationsutbyte mellan över 100 länder. Malta rapporterar automatiskt bolagsuppgifter till ditt hemland, och vice versa.

Varför skattemyndigheter ser kritiskt på Malta-bolag

Ur din hemlands skattemyndighets perspektiv är Malta fortfarande landet med låga skatter. Den effektiva bolagsskatten på 5 % för vissa inkomster väcker undersökningslusten direkt. Många tjänstemän bortser dock från att Malta idag agerar fullt EU-konformt och uppfyller alla OECD-standarder.

De vanligaste invändningarna från internationella myndigheter:

• Misstanke om skatteplanering: Varje Malta-struktur ses initialt som potentiell skatteflykt
• Oro för bristande substans: Rädslan för brevlådeföretag utan egentlig verksamhet
• Reflexmässiga revisioner: Malta-bolag hamnar automatiskt på interna watch lists för djupare granskning
• Aversion mot komplexitet: Handläggare förstår ofta inte Maltas skattesystem i detalj

Skiftet i myndigheternas syn

Jag märker dock en långsam förändring. Sedan Malta 2019 skärpte sina substanskrav och 2021 införde den nya EU-stödlagstiftningen, tas Malta på större allvar av välinformerade skattemyndigheter. Inte längre som skatteoas, utan som legitim EU-affärsplats med strikta compliance-krav.

Mitt tips: Utgå aldrig ifrån att ditt Malta-bolag kommer att flyga under radarn. Planera från början med transparens och verklig substans – det sparar dig mycket huvudvärk längre fram.

CRS och automatiskt informationsutbyte: Vad din skattemyndighet vet om Malta

Sedan 2018 är Malta ett fullvärdigt CRS-land. Det innebär att varje bank, varje förvaltare och varje administrativt bolag i Malta automatiskt rapporterar alla relevanta finansiella uppgifter om EU-medborgare och medborgare från andra CRS-länder.

Dessa uppgifter rapporteras automatiskt till din hemmyndighet

Informationsutbytet är mer omfattande än många tror. Malta rapporterar årligen fram till den 30 september följande information:

FATCA-komponenten: USA-specifik rapportering

Vid sidan av CRS gäller den amerikanska Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Om du är en US-person eller ditt Malta-bolag har koppling till USA, skickas ytterligare data till IRS:

• Detaljerade transaktionslistor
• Kvartalsvisa saldorapporter
• Motparter och affärsförbindelser
• Alla fastighetstransaktioner, ingen minsta beloppsgräns

Tidsram och tillgänglighet för uppgifterna

Detta blir praktiskt viktigt: Din hemmyndighet får Malta-informationen inte omedelbart, men med relativt kort fördröjning. Typiskt förlopp:

1. Januari-mars: Maltesiska banker sammanställer fjolårets uppgifter
2. April-juni: Överföring till Malta Financial Intelligence Analysis Unit (FIAU)
3. Juli-september: FIAU sammanställer och vidarebefordrar till partnerländer
4. Oktober-december: Uppgifterna görs tillgängliga för din hemmyndighet

Det betyder: Om du startar ett Malta-bolag 2024, kommer din skattemyndighet att veta om det senast i slutet av 2025.

Hur myndigheter använder CRS-data

De flesta skattemyndigheter har idag automatiserade screening-system som söker efter specifika mönster:

• Obalanserade utdelningar: Höga utbetalningar utan motsvarande affärsverksamhet
• Round-trip-transaktioner: Pengar som snabbt skickas ut och tillbaka
• Skattearbitrage: Tidsmässiga skillnader mellan skatteregimer i Malta och hemlandet
• Substans-varningar: Höga vinster med minimala lokala kostnader

Verklighetskontroll: Jag känner till fall där tyska skatterevisorer kom till första mötet med utskrivna CRS-data. Transparens är inget val – det är ett faktum.

Substansprövning av Malta-bolag: Vad internationella myndigheter granskar

Du kommer ständigt höra ordet substans i alla diskussioner om Malta-bolag. Men vad innebär det konkret? Internationella skattemyndigheter undersöker om ditt Malta-bolag har verklig, ekonomiskt motiverad verksamhet, eller bara är en skatteplaneringskonstruktion.

OECD:s substanskriterier i detalj

Sedan BEPS-åtgärderna (Base Erosion and Profit Shifting) från OECD finns tydliga substansstandarder. Dessa gäller universellt – oavsett om du granskas av en tysk, österrikisk eller fransk revisor:

Malta-specifika substansskärpningar

Malta införde 2019 egna substansregler som går utöver EU:s minimistandard. Detta är ett tveeggat svärd: Å ena sidan gör det compliance mer komplext, å andra sidan tar internationella myndigheter Malta-bolag mer seriöst.

Economic Substance Test (EST) på Malta:

• Minimipersonal: Beroende på verksamhet, 1–3 kvalificerade heltidsanställda
• CIGA-aktiviteter: Core Income Generating Activities måste kunna styrkas i Malta
• Kostnadsratio: Lokala kostnader måste motsvara minst 10 % av relevanta intäkter
• Styrelsemöten: Minst 50 % av styrelsemötena ska hållas fysiskt på Malta

Myndigheternas praktiska substansbedömning

När en tysk företagsrevisor granskar din Malta-struktur, görs det systematiskt. Jag har assisterat vid sådana revisioner och känner till det vanliga upplägget:

1. Dokumentanalys (Fas 1):
   • Bolagsavtal och ändringar
   • Bolagsregisterutdrag för de senaste 3 åren
   • Revisionsberättelser och management letters
   • Hyresavtal och försäkringspapper
2. Personalgranskning (Fas 2):
   • Anställningsavtal och lönespecifikationer
   • CV och kvalifikationsbevis för ledning
   • Organigram och delegationsbefogenheter
   • Närvarointyg och reseräkningsunderlag
3. Affärsverksamhetsanalys (Fas 3):
   • Avtal med kunder och leverantörer
   • E-postväxling kring viktiga affärsbeslut
   • Fakturering och betalflöden
   • Marknadsföringsaktiviteter och närvaro på marknaden

Red Flags som revisorer snabbt märker

Vissa upplägg utlöser omedelbar varningsflagg för erfarna revisorer. Dessa bör du absolut undvika:

• Nominee Director: Lokal direktör utan verklig beslutsmakt
• Copy-paste-avtal: Identiska avtalsformuleringar mellan Malta-bolag
• Överdrivna marginaler: 90 %+ vinstmarginal utan uppenbart värdeskapande
• Cirkulära transaktioner: Affärer nästan uteslutande inom samma koncern
• Timing-optimering: Affärer genomförs endast för skattemässigt fördelaktig tajming

Positiva substansindikatorer

Omvänt finns det faktorer som ökar din trovärdighet vid en granskning:

• Lokala kundrelationer: Verkliga maltesiska eller medelhavsbusinesspartners
• Mångårig kontinuitet: Stabil personal och affärsmodell över tid
• Proportionell infrastruktur: Kontorsutrustning och personal motsvarar verksamhetens storlek
• Oberoende validering: Externa intyg om affärsverksamheten
• Regelverksföljsamhet: Full efterlevnad av maltesisk branschreglering

Min erfarenhet: Substans är inte svart eller vitt – det finns många nyanser. En rimlig substans med tydlig affärslogik övertygar ofta revisorer mer än överkonstruerade upplägg som skriker skatteoptimering.

Tyskland och Malta-bolag: BZSt:s synsätt och praxis

Bundeszentralamt für Steuern (BZSt) har under senare år byggt upp omfattande kunskap om Malta. Som koordinerande myndighet för internationella skattefrågor hanterar BZSt dagligen Malta-strukturer och har utvecklat tydliga bedömningsmönster.

BZSt:s granskningsrutin för Malta-bolag

När ditt Malta-bolag första gången syns i tyska myndighetsregister följs en standardiserad process. BZSt använder ett Risk Assessment System som klassificerar Malta-bolag efter flera kriterier:

Den tyska AO och Malta-bolag

Tyska skatterevisorer arbetar huvudsakligen med Abgabenordnung (AO), särskilt paragraferna 42 och 43. Dessa anti-missbruksregler är strikta men inte Malta-specifika:

§ 42 AO (Missbruk av utformningsmöjligheter): Gäller endast om Malta-strukturen syftar uteslutande eller främst till skattefördelar och är rättsligt oskälig.

§ 43 AO (Dold utdelning): Relevant vid koncerninterna tjänster mellan tyskt moderbolag och Malta-dotter.

Typiska tyska granskningsområden

Utifrån min rådgivningserfarenhet är de här frågorna nästan alltid standard vid tyska revisioner:

1. Ledning och kontroll:
   • Var fattas de väsentliga affärsbesluten?
   • Vem har verklig beslutanderätt över Malta-management?
   • Finns regelbundna rapportstrukturer till Tyskland?
2. Transfer Pricing:
   • Följer internprissättningen armlängdsprincipen?
   • Finns lokal TP-dokumentation på Malta?
   • Har jämförbara priser erhållits från oberoende tredje part?
3. Funktions- och riskanalys:
   • Vilka funktioner utförs faktiskt på Malta?
   • Vem bär verksamhetens huvudsakliga risk?
   • Finns dokumenterade riskhanteringsprocesser?

DBA Tyskland-Malta: Möjligheter och fallgropar

Dubbelskatteavtalet (DBA) mellan Tyskland och Malta från 2001 ger i princip skydd mot dubbelbeskattning, men innehåller även skarpa anti-missbruksklausuler:

• Principal Purpose Test (PPT): DBA-förmåner avslås om huvudsakligt syfte var skattefördel
• Beneficial Owner-regel: Utdelnings- och ränteundantag endast vid verkligt förmånstagande
• Subject-to-Tax-klausul: Vissa förmåner ges endast om faktisk beskattning sker på Malta

BZSt:s samarbete med Malta

BZSt samarbetar nära med maltesiska Inland Revenue Department. Detta samarbete fungerar idag mycket väl – ibland kanske för bra, ur skattebetalarens synvinkel:

• Mutual Agreement Procedures (MAP): Gemensam utredning inom 6–12 månader
• Spontant informationsutbyte: Avvikande transaktioner delas utan förvarning
• Joint Audits: Gemensamma revisioner av tyska och maltesiska revisorer på plats
• Advanced Pricing Agreements (APA): Förhandsbesked om transfer pricing

Framgångsrika argument i tyska revisioner

Om du hamnar i tysk revision med Malta-fokus är dessa argumentationslinjer mest effektiva:

• EU-etableringsfrihet: Hänvisa till Art. 49 FEUF – Malta är fullvärdig EU-plats
• Affärsmässig motivering: Visa icke-skattemässiga skäl till Malta-val (marknad, reglering mm)
• Proportionalitetsprincipen: Argumentera att alternativ struktur vore oproportionerligt komplex
• OECD-följsamhet: Visa att din struktur uppfyller alla BEPS-standarder

Praktiskt tips: Tyska revisorer uppskattar förberedelse och samarbetsvilja. Att vara transparent från början och ha all dokumentation tillgänglig förebygger ofta fördjupad revision.

Österrike, Schweiz och andra EU-länder: Länderunika skillnader

Varje land har sina Malta-glasögon. Det som ses som tillräcklig substans i Tyskland kan redan ses som misstänkt i Österrike. Och i Schweiz råder egna regler. Här är de viktigaste skillnaderna:

Österrike: Strängaste EU-bedömningen av Malta-bolag

Det österrikiska Bundesministerium für Finanzen (BMF) är traditionellt skeptiskt till Malta-strukturer. Det beror på dåliga erfarenheter av tidiga EU-pass-lösningar tidigt 2000-tal.

Österrikiska särdrag:

Österrikiska revisorer ställer systematiskt dessa frågor:

• Väsendetest: Motsvarar Malta-bolaget sin legala form?
• Armlängdstest: Skulle en oberoende part välja samma lösning?
• Missbrukstecken: Finns indikationer på otillåten skatteplanering?

Schweiz: Pragmatisk bedömning med tydliga ramar

Eidgenössische Steuerverwaltung (ESTV) har ett mer pragmatiskt angreppssätt. Så länge du är öppen och följer schweizisk rätt, accepteras Malta som legitim EU-plats.

Schweiziska fokusområden:

• Skatteavdrag: Malta-bolag måste visa verklig verksamhet för DBA-förmåner
• Anmälningsplikt: Schweiziska privatpersoner ska anmäla Malta-innehav över 10 %
• CRS-genomförande: Fullt automatiskt informationsutbyte sedan 2018
• Anti-treaty-shopping: Sträng granskning vid genomströmningsstrukturer

Frankrike: Byråkrati möter Malta-skepsis

Franska Direction Générale des Finances Publiques (DGFiP) kombinerar byråkratisk noggrannhet med grundläggande skepsis mot optimeringsstrukturer.

Franska specialiteter:

• Dokumentationskrav: Omfattande förhandsdokumentation av Malta-strukturer
• Exit Tax: Stränga regler vid flytt av fransk verksamhet till Malta
• CFC-beskattning: Aggressiv tilläggsbeskattning för Malta-dotterbolag
• Treaty Override: Nationella anti-missbruksregler gäller före DBA

Nederländerna: Affärsinriktad bedömning

Nederländska Belastingdienst har det mest pragmatiska förhållningssättet. Som traditionell gateway för internationella strukturer har man god insikt i komplexa arrangemang.

Nederländska kriterier:

1. Affärsmässig substansprövning: Fokus på verklig verksamhet, inte bara formalia
2. Ekonomisk koppling: Vinst ska ha tydlig koppling till verksamhet
3. Anti-hybridregler: Hård granskning vid skattekvalifikationskonflikter
4. Förhandsbesked: Möjlighet till förbindande rulings om Malta-strukturer

Italien: Fokus på formaliteter men substansrealism

Agenzia delle Entrate prioriterar korrekt dokumentation, men är samarbetsvilliga om substans kan styrkas.

• Controlled Foreign Company (CFC) Rules: Detaljerad substansprövning av Malta-dotter
• Transfer Pricing: Utförlig TP-dokumentation även för mindre transaktioner
• EU-direktivimplementering: Samvetsgrann tillämpning av alla anti-missbruksdirektiv

Landjämförelse: Lyckade strategier

Utifrån min erfarenhet med olika skattesystem, här de mest framgångsrika strategierna per land:

Gyllene regeln: Lär känna ditt hemlands skattemyndighets mentalitet. En och samma Malta-struktur kan accepteras i Tyskland men avslås i Österrike – inte på grund av fakta, utan på grund av bedömning.

Anti-Avoidance Rules: Hur myndigheter bedömer Malta-strukturer

De internationella Anti-Avoidance Rules är det skarpaste verktyg skattemyndigheter har mot oönskade Malta-strukturer. Dessa regler är inte specifika för Malta, men slår ofta hårdare mot Malta-bolag.

ATAD I och II: EU-gemensamma anti-missbruksstandarder

Anti-Tax Avoidance Directive (ATAD) från EU har sedan 2019 förändrat spelplanen grundläggande. Alla EU-länder måste tillämpa identiska minimistandarder mot skatteflykt.

ATAD:s kärnregler och Malta-effekter:

Så används GAAR mot Malta-bolag

General Anti-Avoidance Rule är det vanligaste verktyget mot Malta-strukturer. Den träder in så fort:

1. Konstlat upplägg: Strukturen är huvudsakligen skattemotiverad
2. Skattefördel: Betydande skattebesparing jämfört med direktupplägg
3. Syftesmotsättning: Strukturen motverkar lagstiftningens syfte

Typiska GAAR-fall med Malta-bolag:

• Back-to-back-licensiering: IP flyttas till Malta och licensieras sedan till koncernbolag
• Dividend Stripping: Malta-bolag används tillfälligt för skattefri utdelning
• Profit Shifting: Vinst flyttas utan motsvarande verksamhetsöverföring
• Treaty Shopping: Bolag skapas enbart för DBA-fördelar

CFC Rules: Hänförd beskattning av Malta-dotter

Controlled Foreign Company (CFC) Rules innebär att passiva inkomster i ditt Malta-bolag beskattas direkt hos dig – som om du själv hade tjänat dem.

CFC-utlösare för Malta-bolag:

• Kontrolltröskel: Du äger direkt eller indirekt >50 % av Malta-bolaget
• Skattetest: Maltas beskattning är <50 % av hemlandets nivå
• Passiva inkomster: >30 % av intäkterna är passiva (räntor, utdelningar, licenser)

CFC-undantagsmöjligheter:

Principal Purpose Test (PPT): DBA-dödaren

Principal Purpose Test från OECD-MLI (Multilateral Instrument) är det moderna skyddet mot treaty-shopping. Den frågar: Var majoriteten av din Malta-struktur till för att få DBA-fördelar?

PPT-indikationer som talar emot Malta-strukturer:

• Tidpunkt: Malta-bolaget grundades precis före vinstrealisering
• Genomströmningsbolag: Inga egna resurser eller värdeskapande
• Skatte-engineering: Komplex struktur enbart för skatteändamål
• Kortsiktighet: Strukturen upplöses direkt efter skattebesparing

BEPS Action 5: Skadliga skatteupplägg

Malta står under ständig OECD-bevakning med anledning av sin IP-box och återbetalningssytem. Detta är viktigt då bedömningen kan förändras.

BEPS Action 5-övervakning:

• Nexus-ansats: IP-fördelar bara vid verklig FoU-verksamhet på Malta
• Transparens: Alla IP-box-användare rapporteras automatiskt
• Ring-Fencing-förbud: Skattefördelar ges inte bara till utlänningar
• Grandfathering: Äldre strukturer måste anpassas senast 2025

Praktisk motstrategi mot anti-missbruksregler

Om du bygger upp eller driver en Malta-struktur, minimera proaktivt anti-missbruksrisker:

1. Substans först: Bygg upp verklig verksamhet före du nyttjar skattefördelar
2. Dokumentation: Dokumentera alla icke-skattemässiga skäl till Malta-valet
3. Tidpunkt: Undvik misstänkta tidsmässiga samband med skatteoptimering
4. Proportionalitet: Se till att Malta-kostnader står i rimlig proportion till skattefördelar
5. Expertgranskning: Låt strukturen regelbundet granskas för anti-missbruksrisker

Verklighetskontroll: Anti-missbruksregler är tuffa, men inte godtyckliga. Har du genuina affärsskäl till Malta och rimlig substans är du oftast trygg. Problem uppstår främst vid rena skatteupplägg utan verksamhet.

Praktiska tips: Så förbereder du dig inför myndighetskontakt

Förr eller senare kommer du behöva prata med din hemlands skattemyndighet om din Malta-struktur. Vid den årliga deklarationen, vid rutinrevision eller specifika informationsbegäran – rätt förberedelse avgör utgången.

Den perfekta dokumentationsstrategin

Lyckade Malta-strukturer har en sak gemensamt: komplett, begriplig dokumentation från dag ett. Här är min beprövade dokumentationschecklista:

Gründokumentation (år 1):

• Affärsidé: Skriftlig motivering för Malta-val med icke-skattemässiga faktorer
• Marknadsanalys: Varför Malta är ekonomiskt vettigt som affärsplats
• Substansplanering: Hur personal, kontor och verksamhet byggs upp
• Ekonomisk planering: Realistiska budgetar för lokala kostnader och vinstutveckling
• Compliance-koncept: Hur alla skatte- och regulativa skyldigheter uppfylls

Löpande dokumentation (årligen):

Kommunikationsstrategi mot revisorer

Sättet du kommunicerar med skattegranskare påverkar deras uppfattning om din Malta-struktur enormt. Här är de mest framgångsrika kommunikationstaktikerna:

Dos i kommunikationen:

• Proaktiv transparens: Ge relevant information innan den efterfrågas
• Strukturerad presentation: Förklara Malta-strukturen logiskt och kronologiskt
• Affärsfokus: Betona alltid affärsargumentet för Malta först
• Samarbetsvilja: Visa att du är intresserad av en rättvis lösning
• Visa kompetens: Demonstrera att du känner till och följer reglerna

Donts i kommunikationen:

• Defensiv hållning: Gå inte direkt i försvarsposition
• Skatteargument: Argumentera aldrig med Det är lagligt eller Alla andra gör så
• Dölja komplexitet: Försök inte släta över komplicerade upplägg
• Skapa tidspress: Revisorer behöver tid – undvik stress
• Besserwisser-attityd: Berätta aldrig för revisorn vad hen får eller inte får göra

Förbered dig på vanliga revisorsfrågor

Baserat på hundratals Malta-relaterade revisioner är dessa frågor återkommande. Förbered dig på följande:

1. Varför just Malta?
   • Bra svar: EU-tillhörighet, engelskspråkigt, regulatorisk miljö, öppning mot Medelhavsmarknader
   • Dåligt svar: Låg skatt, rekommenderades av rådgivare, billigare bara
2. Vem fattar affärsbesluten?
   • Bra svar: Maltesisk ledning med dokumenterade befogenheter, protokoll visar lokala beslut
   • Dåligt svar: Allt sker från Tyskland, Malta-direktör gör bara som vi säger
3. Är det inte bara skattemässigt motiverat?
   • Bra svar: Skatt var EN faktor av flera, huvudsakligen affärsdrivna skäl
   • Dåligt svar: Självklart, det är ju lagligt att spara skatt

Den ideala granskningsprocessen

En väl förberedd revision följer en standardiserad fasindelning. Förstår du strukturen kan du vända processen till din fördel:

Fas 1: Strukturförståelse (30 min)

• Presentera tydlig organisationsskiss
• Förklara affärsmodell och värdekedja
• Visa tidslinje för strukturutvecklingen
• Nämn alla relevanta rådgivare och tjänsteleverantörer

Fas 2: Substansbedömning (45 min)

• Virtuell kontorsvisning (film/foton)
• Presentera Malta-personal med CV och befattning
• Visa lokala kundrelationer och kontrakt
• Förklara beslutsprocesser med konkreta exempel

Fas 3: Transfer Pricing (60 min)

• Visa TP-dokumentation och benchmarking
• Förklara funktions- och riskfördelning
• Visa jämförbara affärer med tredje part
• Diskutera alternativa prismetoder

Fas 4: Compliance & Outlook (15 min)

• Bekräfta fullständig skattecompliance i båda länder
• Visa proaktiva anpassningar till nya regler
• Erbjud ytterligare info eller uppföljning
• Bestäm tidsplan för öppna punkter

Nödstrategier vid kritiska lägen

Ibland går något snett trots bästa förberedelser. Då behöver du nödstrategier:

Gyllene regel: Gå aldrig oförberedd till revision med Malta-fokus. De första 30 minuterna avgör ofta hela processen. Kompetens och öppenhet öppnar dörrar – hemlighetsmakeri stänger dem.

Vanliga myter och verklighet: Vad Malta-bolag egentligen innebär

Efter många år i Malta-rådgivning känner jag till de mest seglivade myterna om Malta-bolag och skattemyndigheternas värderingar. Dags att slå hål på dessa – och visa verkligheten.

Myten 1: Malta är ett skatteparadis – därför är myndigheterna automatiskt misstänksamma

Verklighet: Malta har varit EU-medlem sedan 2004 och uppfyller alla OECD-standarder. Myten härrör från 1990-talet och är sedan länge överspelad.

Vad myndigheterna faktiskt tycker:

• Insatta revisorer: Erkänner Malta som vanlig EU-affärsplats
• Oinsatta revisorer: Tänker fortfarande på gammaldags offshore-bild
• Erfarna revisorer: Vet att Malta-bolag ofta har högre compliance än lokala företag

Myten 2: 5 % skatt på Malta är automatiskt misstänkt

Verklighet: 5 % gäller bara vissa inkomster och endast efter uppfyllda substanskrav. De flesta Malta-bolag betalar betydligt mer.

Faktiska Maltaskattesatser i praktiken:

Myten 3: CRS gör Malta-bolag transparenta – då tjänar de inget syfte

Verklighet: Transparens är inte en nackdel. Många Malta-strukturer är fördelaktiga affärs- och skattemässigt även vid full transparens.

Fördelar trots CRS-transparens:

• EU-direktivstillägg: Moder-dotter-direktiv, fusions- och ränte-/royaltydirektiv
• Regellicenser: EU-pass för finansiella tjänster
• DBA-nätverk: Över 70 skatteavtal
• Affärsklimat: Engelskspråkigt, common law, stabil rättsordning
• Geografisk positionering: Brygga mellan Europa, Afrika och Mellanöstern

Myten 4: Tyska/österrikiska revisorer avfärdar Malta-strukturer på förhand

Verklighet: Moderna skattemyndigheter bedömer Malta-strukturer efter samma substans- och affärsmässiga kriterier som andra internationella arrangemang.

Myten 5: Malta-bolag passar bara för stora bolag

Verklighet: Malta-strukturer är lönsamma redan från ca 500 000 € årsomsättning – om affärsmodellen passar.

Framgångsrika Malta-strukturer beroende på företagsstorlek:

Myten 6: Anti-Avoidance Rules gör Malta-strukturer omöjliga

Verklighet: Anti-missbruksregler slår bara mot konstlade upplägg utan substans. Riktig verksamhet med adekvat substans är fortsatt fullt laglig och accepterad.

ATAD-kompatibla Malta-strukturer:

• EU-handelsbolag med lokal personal och lager
• Programvaruutvecklingscenter med FoU-team på Malta
• Finansföretag med MiFID-licens och lokal infrastruktur
• IP-holdingbolag med nexus-förenlig FoU-verksamhet

Myten 7: Malta-substans är dyrt och krångligt

Verklighet: Modern Malta-substans är planeringsbar, skalbar och ofta billigare än jämförbara lösningar i Tyskland eller Österrike.

Realistiska substanskostnader på Malta (per år):

• Grundsubstans: 45 000–65 000 € (1 chef, kontor, compliance)
• Förhöjd substans: 85 000–120 000 € (2–3 anställda, utökad infrastruktur)
• Hög substans: 180 000–250 000 € (fullt lokalt team)

Den nya verkligheten: Malta som normalt EU-affärscentrum

Det viktigaste: Malta är 2025 en helt vanlig EU-affärsplats med specialiserade fördelar – varken mer eller mindre. Internationella skattemyndigheter värderar Malta-strukturer enligt samma kriterier som nederländska holdingbolag eller irländska IP-bolag.

Framgångsfaktorer för moderna Malta-strukturer:

1. Business First: Verkligt affärsmässiga skäl till Malta-val
2. Rimlig substans: Personal och infrastruktur i proportion till affärsstorlek
3. Proaktiv compliance: Följ alla lokala och internationella regler redan från start
4. Öppen kommunikation: Transparens i dialogen med relevanta skattemyndigheter
5. Löpande anpassning: Justera strukturen kontinuerligt för nya regler

Bottom Line: De flesta Malta-problem härrör från föråldrade föreställningar – bland rådgivare OCH klienter. Behandlar du Malta 2025 som skatteparadis går det fel. Ser du det som ett specialiserat EU-affärscentrum kan du realisera betydande fördelar.

Vanliga frågor