Innehållsförteckning De 5 mest seglivade myterna om Maltas skattesystem Malta bolagsskatt: Vad som egentligen ligger bakom Non-Dom-status Malta: Mer än bara skattebesparingar Substanskrav i praktiken: Vad du verkligen behöver Skatteplanering för internationella entreprenörer: Realitetskoll De dyraste misstagen med Malta-strukturer FAQ: Vanliga frågor om Malta-skatter Efter tre år på Malta och otaliga samtal med skatterådgivare, advokater och andra entreprenörer kan jag säga en sak med säkerhet: Cirka 80 % av det du har hört om Maltas skattesystem är antingen föråldrat, felaktigt eller farligt förenklat. Jag har sett företagare kasta sig huvudstupa in i maltesiska strukturer bara för att senare upptäcka att deras ”skatteoptimering” var ett korthus. Särskilt frustrerande: De flesta artiklar om ämnet låter som reklamblad från okända konsultföretag. Överallt hittar du samma ytliga uttalanden om ”endast 5 % bolagsskatt” eller ”skattefria utdelningar”, men ingen förklarar vad det faktiskt betyder i verkligheten. Därför vill jag idag reda ut de största missförstånden. Du får veta hur Maltas skattesystem egentligen fungerar, vilka substanskrav som verkligen gäller och var de dolda fällorna finns som kan bli riktigt kostsamma för dig. De 5 mest seglivade myterna om Maltas skattesystem Myter 1: ”Malta har bara 5 % bolagsskatt” Den här hör jag minst en gång i veckan. Ja, Malta har nominellt en bolagsskatt på 35 %. Vad många missar: Det maltesiska systemet bygger på ett kreditförfarande där aktieägare under vissa omständigheter kan få tillbaka delar av skatt som företaget betalat. Verkligheten: Ditt maltesiska bolag betalar först 35 % bolagsskatt på vinsten. Om du som icke-maltesisk aktieägare får utdelning, kan du – beroende på inkomsttyp – få tillbaka mellan 0 % och 6/7 av den inbetalda skatten. Det ger effektiva skattesatser mellan 5 % och 35 %. Viktigt: Återbetalningen sker inte automatiskt. Du måste ansöka, uppfylla villkoren och ofta vänta i flera månader. Myter 2: ”Non-Dom-status betyder helt skattefritt” Den myten har redan ställt till det för många entreprenörer. Non-Dom-status (Non-Domiciled) innebär inte att du slipper skatt helt och hållet. Det betyder att du på Malta bara beskattas på inkomster som har sitt ursprung där eller överförs dit (remittance-basis). I praktiken: Får du utdelning från ditt maltesiska holdingbolag och för över pengarna till ett maltesiskt konto, beskattas de. Låter du dem stanna utomlands förblir de obeskattade. Låter enkelt – men skapar ofta komplexa likviditetsutmaningar. Myter 3: ”Ett brevlådeföretag räcker gott” Kanske för tio år sedan. Idag är det direkt en fälla. Malta kräver verklig ekonomisk substans (Economic Substance Requirements). Det betyder: Lokal ledning och kontroll Tillräcklig personal Fysisk närvaro på Malta Lokala kostnader som motsvarar verksamheten En vän trodde han kunde driva sin IT-konsultverksamhet genom ett maltesiskt bolag utan att någonsin sätta sin fot på ön. Han fick en otrevlig överraskning vid revisionen – med stor restskatt som följd. Myter 4: ”EU-rätten skyddar automatiskt mot problem” Tekniskt korrekt, men praktiskt farligt. Ja, Malta är EU-medlem och etableringsfriheten gäller. Men andra EU-länder har skärpt sina regler mot missbruk. I exempelvis Tyskland granskar skattemyndigheterna noggrant om det faktiskt finns verksamhet bakom maltesiska bolag – eller om det bara handlar om skattekonstruktioner. Den tyska CFC-lagstiftningen (§§ 7–14 AO) kan snabbt slå sönder din Malta-struktur om du inte tänker dig för. Myter 5: ”Allt sköter sig självt när det väl är igång” Om jag fick en euro för varje företagare som trott på det här kunde jag köpa mig en villa i Mdina. Maltesiska skatteupplägg kräver löpande underhåll: Uppgift Frekvens Typiska kostnader Årsbokslut Årligen 2 000–5 000€ Inkomstdeklaration Årligen 1 500–3 000€ Styrelsemöten Minst 1 ggr/år 500–1 000€ Compliance-övervakning Löpande 3 000–6 000€/år Malta bolagsskatt 2025: Så fungerar Full Imputation System Hur det maltesiska kreditförfarandet egentligen fungerar Malta använder det så kallade ”Full Imputation System”. Det låter krångligare än det är. Föreställ dig att staten agerar förvaltare: tar in all skatt och betalar ut enligt regelverket. Processen sker i tre steg: Vinst skapas: Ditt företag går med vinst Skatt betalas: Företaget betalar 35 % bolagsskatt Utdelning: Vid utdelning till aktieägare sker – beroende på kategori – återbetalning Olika återbetalningskategorier Här blir det intressant. Malta skiljer mellan olika inkomstslag, vilket avgör återbetalningsnivån: Inkomsttyp Återbetalning Effektiv skattesats Passiva ränteintäkter 0% 35% Icke-EU-inkomst 6/7 av skatten 5% EU-inkomst (qualifying) 6/7 av skatten 5% Maltainkomst 2/3 av skatten 10% Kategoriseringen är avgörande. Ett konsultbolag som säljer tjänster till tyska kunder klassas oftast som ”icke-EU-inkomst” och är berättigat till 6/7-återbetalning. Ett fastighetsbolag med maltesiska objekt betalar i realiteten 10 % skatt. Timing och likviditet: Den underskattade utmaningen Här snubblar de flesta företagare. Bolagsskatten ska betalas direkt, återbetalningen sker först vid utdelning – och bara efter ansökan. Ett praktiskt exempel från min erfarenhet: En IT-entreprenör gjorde 2023 en vinst på 100 000 €. Han tvingades först betala 35 000 € i skatt. Återbetalningen på 30 000 € (6/7 av 35 000 €) fick han först 2024 efter utdelning. Det binder kraftigt med likviditet. Tips: Planera alltid din likviditet på att hela bolagsskatten ska betalas först. Återbetalningen är en bonus, inte en pålitlig kassaflödespost. Dubbelskatteavtal Malta har ingått dubbelbeskattningsavtal (DTA) med över 70 länder. De kan ge extra fördelar – men är ofta mer komplexa än man tror. DTAn med Tyskland, till exempel, kan minska maltesisk källskatt på utdelning, men kräver vissa ägarandelar och innehavstider. Utan professionell rådgivning blir det lätt en kostsam fälla istället för en fördel. Non-Dom-status Malta: Vad skatterådgivare sällan berättar Grunden i remittance-principen Som Non-Dom-bosatt på Malta betalar du bara skatt på inkomster som antingen har uppstått där eller fysiskt överförts dit. Det kan verka som ett skatteparadis, men har i praktiken många fallgropar som jag ser dagligen. Den största utmaningen: Du måste dokumentera noggrant varenda krona och dess ursprung. Malta Tax Compliance kräver fullständiga papper. En vän underskattade detta och fick under en revision rekonstruera tre års kontorörelser retroaktivt. Vad räknas som ”överföring till Malta”? Här döljer sig de flesta fällorna. ”Överföring” är inte bara direkta överföringar till ett maltesiskt konto. Även följande situationer kan vara skattepliktiga: Kortbetalningar på Malta med utländska kort Onlineköp som levereras till Malta Investeringar i maltesiska fastigheter eller företag Lån från utlandet om pengarna används på Malta Det leder lätt till absurda scenarier. Köper du bil på Malta och betalar med tyskt kort kan det räknas som skattepliktig remittance – även om pengarna redan var beskattade. 183-dagarsregeln och dess fallgropar För att få Non-Dom-status måste du vistas minst 183 dagar per år på Malta. Det kan låta enkelt, men Malta räknar på sitt sätt: Situation Räknas som dag på Malta? Särskild notering Ankomst kl 23:30 Ja Full dag Avresa kl 01:00 Nej Avresedagen räknas ej Transit genom Malta Airport Nej Om du inte lämnar flygplatsen Sjukhusvistelse Ja Även ofrivilliga vistelser Kostnader och minimiskatt för Non-Dom-status Att vara Non-Dom på Malta är inte gratis. Ytterligare dolda kostnader: Årliga compliance-kostnader: 2 000–4 000 € Skatterådgivning: 3 000–6 000 € Bokföring och dokumentation: 1 500–3 000 € Juridisk rådgivning vid komplexa strukturer: 2 000–5 000 € Räkna kallt: Med utländska inkomster under 50 000 € per år är besväret sällan värt det. Exit-strategier: Den underskattade faktorn När man flyttar till Malta tänker ingen på flytten därifrån – men det borde man. Malta har utträdesregler som kan bli dyra om man inte förbereder sig ordentligt. Särskilt riskabelt: Om du lämnar landet men fortfarande är direktör i maltesiska företag kan det påverka din skattesituation. En riktig exit kräver ofta 6–12 månaders framförhållning. Substanskrav Malta: Economic Substance i praktiken Vad menas med ”verklig ekonomisk verksamhet”? Sedan 2019 har Malta tagit substanskraven på allvar. Det är en direkt följd av EU-tryck efter skandaler som ”Panama” och ”Paradise Papers”. Malta måste bevisa att det inte bara handlar om brevlådeföretag. Malta Business Registry granskar nu noggrant att företag uppfyller minimikraven i fyra kärnområden: Bolagsstyrning och kontroll (CIGA – Core Income Generating Activities) Tillräcklig personalstyrka Fysisk närvaro och kontor Lokala kostnader i proportion till verksamheten Personal: Mer än bara en direktör Tiden då en lokal nominee-direktör räckte är förbi. Beroende på affärsmodell kräver Malta olika grad av bemanning: Bolagstyp Minimipersonal Kvalifikationskrav Holdingbolag 1–2 heltider Ekonomi-/bokföringskunskaper IT/Konsult 2–3 heltider Sakkunskap inom området Finanservice 3–5 heltider Licensierade specialister Intellectual Property 2–4 heltider FoU eller IP-hantering En IT-konsult som arbetar helt från Tyskland kan inte använda ett maltesiskt bolag för att uppfylla substanskraven. Det krävs minst en kvalificerad anställd på Malta som sköter en relevant del av verksamheten. Kontor och fysisk närvaro Malta godtar varken co-working eller virtuella kontor vid substansgranskningar. Du måste ha ett riktigt kontor. Minimikrav: Egen adress (inte bara postbox) Tillräcklig yta för personal Affärsmässig utrustning Långtidsavtal (minst 12 månader) Kostnaderna har skjutit i höjden de senaste åren. Räkna med minst 1 500–2 500 € i månaden för ett dugligt kontor i affärsdistrikt som Sliema eller St. Julian’s. Problematiken ”substans vs. storlek” Här fastnar många strukturer. Malta kräver att lokal substans matchar verksamhetens omfattning. Ett bolag med 5 miljoner euro i omsättning kan inte hävda att en anställd och ett 50 m² stort kontor räcker. Riktmärket: De lokala kostnaderna (personal, kontor, övriga utgifter) bör motsvara minst 5–10 % av omsättningen. Vid högre marginaler kan kraven öka. Dokumentation och bevis för substans Malta gör stickprovsvisa substansgranskningar. Du måste kunna visa: Protokoll från styrelsemöten (minst kvartalsvis) Anställningsavtal och löneunderlag Hyresavtal och driftskostnader Affärskorrespondens på Malta Lokala bankkonton med regelbunden aktivitet En advokatbekant berättade om ett fall där alla formella krav var uppfyllda, men där ägaren inte kunde visa var viktiga affärsbeslut fattades. Resultatet: skatteförmånerna drogs in och retroaktiv skatt krävdes. Viktigt: Substans är inte bara en compliance-fråga. Den påverkar också din operativa flexibilitet och totala kostnadsmassa. Internationell skatteplanering: Vad som faktiskt fungerar på Malta Hybrid-mismatch-problematiken En av de mest komplexa frågorna som många rådgivare gärna blundar för. Maltas Full Imputation System kan i kombination med andra skattesystem ge upphov till ”hybrid mismatches” – alltså när samma inkomst behandlas olika i olika länder. Ett typiskt exempel: Du är tysk entreprenör med maltesiskt holdingbolag. Tyskland ser Maltas 35 % bolagsskatt som fullräknad och medger avräkning. Samtidigt får du från Malta tillbaka 6/7 av skatten. Det kan leda till dubbelt icke-beskattning – tekniskt lagligt, men mycket riskabelt om det upptäcks vid revision. BEPS-åtgärder och deras konsekvenser OECD:s BEPS-initiativ (Base Erosion and Profit Shifting) omfattar nu även Malta. Sedan 2021 gäller hårdare regler för: BEPS-åtgärd Effekt på Malta-upplägg Compliance-insats Action 6 (Treaty Shopping) Strängare DTA-tillämpning Hög Action 7 (PE-urslagning) Substansbevis ännu viktigare Medel Action 13 (CbC-rapportering) Ytterligare rapporteringskrav Hög Action 15 (MLI) Automatiska DTA-justeringar Låg Praktiska strukturmodeller som även håller 2025 Utifrån mina erfarenheter och samtal med rådgivare – här är de modeller som klarar BEPS-reglerna: Modell 1: Operativ holding med verklig affärsverksamhet Du flyttar en del av verksamheten fysiskt till Malta. Passar extra bra för: IT-bolag med distansteam Konsultverksamhet med internationella kunder E-handel mot EU-marknaden Fintech- och blockkedjebolag Kostnad: 80 000–150 000 € per år för verklig substans Modell 2: IP-holding med lokal utveckling Du utvecklar/förvaltar immateriella tillgångar på Malta. Fungerar för: Programvaruutveckling Patentförvaltning Varumärkeshantering Content creation Kostnad: 60 000–120 000 € per år Modell 3: Ren holding (endast för stora strukturer) Funkar i princip bara för mycket stora tillgångar (minst 10+ miljoner i förvaltat kapital) och kräver: Professionellt asset management-team Regelbundna investeringsbeslut på Malta Utförlig dokumentation Kostnad: 150 000–300 000 € per år Timing och övergångsstrategier Det vanligaste misstaget: För stora och snabba förändringar på en gång. En hållbar Malta-struktur tar 12–18 månader att bygga upp. Min rekommendation: Månad 1–3: Skatte- och legal analys, strukturdesign Månad 4–6: Bolagsbildning, inledande compliance Månad 7–12: Substansbygge, personal, kontor Månad 13–18: Operativ integrering, optimering Försöker du klara allt på sex månader får du ofta en instabil struktur med dyra följdkostnader. Kostnad–nytta-kalkylen i verkligheten Här är den ärliga kalkylen som de flesta rådgivare helst inte pratar om: Vinstintervall Årliga kostnader Skattebesparing Nettofördel 100 000€ 45 000€ 15 000€ -30 000€ 250 000€ 65 000€ 45 000€ -20 000€ 500 000€ 85 000€ 100 000€ +15 000€ 1 000 000€ 120 000€ 220 000€ +100 000€ Brytpunkten ligger oftast mellan 400 000–600 000 euro i årlig vinst. Under det är Malta ofta en minusaffär. De 7 dyraste misstagen med Malta-skattestrukturer Mistag 1: Otillräcklig substans från start Klassikern: Du startar ett maltesiskt bolag, hyr in en nominee-direktör och tror det räcker. Du struntar helt i substanskraven. Vad händer: Malta Business Registry gör revision och konstaterar ingen verklig verksamhet. Resultat: Återbetalning av all återförd skatt – plus ränta och böter. Riktigt exempel: En tysk IT-freelancer fick betala tillbaka 85 000 € efter två år med maltesiskt bolag utan att ha satt sin fot på ön. Mistag 2: Non-Dom-status utan likviditetsplanering Du byter till Non-Dom men planerar inte hur du ska leva på Malta utan tillgång till utländska vinster. Det leder till oavsiktliga ”remittances” och skattefällor. Typiskt scenario: Du behöver 5 000 € till drift av din maltesiska bostad. Överför du från Tyskland beskattas det – även om det redan är beskattade pengar. Mistag 3: Felaktig kategorisering av inkomster Du antar att dina konsultinkomster automatiskt kvalar som ”icke-EU-inkomst” och ger 6/7-återbetalning. Glömmer bort att tyska kunder faktiskt är från EU. Kategorin avgörs av var tjänsten utförs, inte kundens nationalitet. Konsultarbeten åt tyska företag kan vara EU-inkomst och beskattas därefter om de utförs i Tyskland. Mistag 4: Underskattade compliance-kostnader Du räknar bara med öppenbara utgifter som bolagsbildning och skatterådgivning. Dolda kostnader äter snabbt upp besparingarna: Löpande översättningskostnader till myndigheter Dubbel bokföring (Malta och Tyskland) Reseutgifter för styrelsemöten Juristkostnader vid compliance-problem Tid och resursåtgång för administration De verkliga totalkostnaderna är ofta 50–100 % högre än man från början tror. Mistag 5: Glömmer tysk CFC-reglering Du fokuserar bara på Malta och glömmer att Tyskland extra noga granskar upplägg i lågskatteländer. CFC-reglerna (§§ 7–14 AO) kan slå ut hela din Malta-struktur. Särskilt granskas: Passiva inkomster (räntor, utdelning, royalties) Tjänster mellan närstående bolag Affärer utan ekonomisk substans Mistag 6: Ofullständig exit-plan Du planerar perfekt för att bygga strukturen men glömmer planera för en utträde. Det kan slå hårt om livet förändras eller lagstiftningen ändras. Problem vid oplanerad exit: Skatt på upplösta reserver Avvecklingskostnader Pågående compliance tills struktur är avvecklad Risk för restskatt vid dålig dokumentation Mistag 7: Gör det själv-mentalitet vid komplexa strukturer Du försöker spara pengar genom att göra så mycket som möjligt själv. Det är särskilt riskabelt med Malta-upplägg, då lagarna ändras snabbt och kopplingarna mellan länderna är komplicerade. Saker du definitivt inte ska göra själv: Första konsultation & strukturdesign Bolagsbildning och registreringar Skatteklassificering av affärshändelser Årsredovisningar och deklarationer Compliance vid lagändringar Riktmärke: Spara aldrig på den inledande rådgivningen. 10 000 € för proffshjälp kan spara dig 100 000 € i problem senare. Slutsats: Maltas skattesystem i ett realistiskt ljus Efter tre år på Malta och otaliga samtal med entreprenörer, rådgivare och myndighetspersoner är mitt omdöme klart: Malta kan vara en mycket attraktiv plats – men bara om du gör det på rätt sätt. Tiden för enkla brevlådelösningar är definitivt förbi. Idag krävs verklig substans, professionell rådgivning och ärlig kalkyl. Med mindre än 500 000 € i årlig vinst är det sällan värt mödan. Om du ändå funderar på Malta, här är mina viktigaste råd: Investera i professionell initial rådgivning: 10 000–15 000 € för gedigen analys sparar stora problem längre fram Planera långsiktigt: En stabil struktur tar 18–24 månader att bygga Räkna realistiskt: Budgetera 80 000–150 000 € per år för verklig substans Dokumentera noggrant: Malta älskar pappersarbete – vid revision måste du kunna bevisa allt Ha en exit-plan: Även den bästa struktur måste så småningom kunna avvecklas Till syvende och sist är Malta inget klassiskt skatteparadis utan ett EU-land med ett komplext men rätt fördelaktigt skattesystem. Den som är beredd att följa spelreglerna och bygga upp rätt substans kan dra stor nytta av det. Alla andra bör avstå. Om du konkret funderar på Malta: Låt dig inte luras av Youtube-videor och reklamariklar. Prata med folk som faktiskt gjort det. Och viktigast av allt: Låt en seriös skatterådgivare göra en skräddarsydd bedömning innan du investerar en enda euro. FAQ: Vanliga frågor om Malta-skatter Är Malta verkligen ett skatteparadis? Nej, Malta är inget klassiskt skatteparadis. Det är ett EU-land med ett komplext skattesystem som i vissa fall kan erbjuda fördelar. Nominell bolagsskatt är 35 %, men det finns återbetalningsmöjligheter för utländska aktieägare. Kan jag som tysk företagare bara starta ett bolag på Malta? Ja, det är juridiskt möjligt – men inte automatiskt en bra idé. Du måste ha verklig ekonomisk substans på Malta och uppfylla substanskraven. Annars riskerar du restskatt och böter. Vad kostar en Malta-struktur – realistiskt? Räkna med 80 000–150 000 € per år för en compliant struktur med verklig substans. Det inkluderar personal, kontor, compliance, skatterådgivning och administration. Billigare erbjudanden uppfyller sällan substanskraven. När lönar sig Malta skattemässigt? Brytpunkten ligger oftast mellan 400 000–600 000 € i årlig vinst. Under det äter substanskostnaderna ofta upp hela skattebesparingen. Varje fall behöver individuell analys. Kan man leva helt skattefritt med Non-Dom-status? Nej, det är en vanlig myt. Som Non-Dom betalar du minst 5 000 € i årlig minimiskatt och beskattas på allt du överför till Malta. Det kräver noggrann likviditetsplanering. Vad händer vid en revision på Malta? Malta har hårdare granskning i dag, särskilt av substanskraven. Du måste bevisa verklig verksamhet – exempelvis med protokoll, anställningsavtal, hyresavtal och affärskorrespondens. Hur lång tid tar det att bygga en fungerande Malta-struktur? Planera för 18–24 månader till fullt fungerande struktur. Företagsstarten kan ta 2–3 månader – men att bygga verklig substans (personal, kontor, processer) tar mycket längre. Vilka risker finns med Malta-strukturer? De största riskerna är otillräcklig substans, felaktig kategorisering av inkomster, likviditetsproblem med Non-Dom, tyska CFC-regler och lagändringar. Professionell rådgivning är avgörande. Kan jag flytta min tyska GmbH till Malta? En direkt flytt är komplicerad och sällan vettig. Oftast är det bättre med ett nytt maltesiskt bolag med överlåtelse av verksamheten. Kräver noggrann skatteplanering. Vad är Economic Substance Requirements? Det är krav på verklig ekonomisk verksamhet: lokal ledning, tillräcklig personal, fysisk närvaro och lokala kostnader. De ska förhindra att Malta används som brevlåda utan riktig verksamhet.
