Andra bostad i Malta: Juridiska och skattemässiga aspekter för internationella ägare – Second Home

Tänk dig: Du sitter på din terrass i Sliema, blickar ut över det turkosa Medelhavet och tänker: Det här kan vara mitt liv. Drömmen om en andra bostad på Malta är lockande – 300 soldagar om året, EU-medlemskap, engelska som officiellt språk. Men mellan det första jag vill köpa en lägenhet här och den avslappnade Cisk-ölen med havsutsikt på kvällen väntar en hel del juridiska och skattemässiga hinder.

Jag har bott på Malta i två år och gått hela vägen från solälskande besökare till att själva äga min andra bostad. Under resans gång har jag snubblat över nästan varje byråkratisk mardröm den här ön kan erbjuda. Det goda nyheten är: Det är möjligt. Det dåliga: Utan rätt information blir det dyrt och påfrestande för nerverna.

I den här artikeln förklarar jag allt du behöver veta om en andra bostad på Malta – från juridiska grunder till skattefällor och dolda kostnader som även erfarna mäklare glömmer att nämna. Spoiler: Det är mer komplicerat än en EU-flytt till Berlin, men enklare än att söka Green Card i USA.

Andra bostad på Malta: Vad innebär det juridiskt?

Innan vi går in på detaljerna, låt oss klargöra vad en andra bostad på Malta faktiskt betyder. Juridiskt sett är det nämligen ett ganska flexibelt begrepp, som kan innebära olika konsekvenser beroende på din nationalitet, vistelsetid och dina intentioner.

EU-medborgare vs. medborgare från tredje land: Den avgörande skillnaden

Som EU-medborgare har du en stor fördel: Du kan resa in i Malta utan visum, bosätta dig och till och med arbeta fritt. Det låter smidigt, men även här finns det regler du måste följa.

EU-medborgare (Tyskland, Österrike, Italien m.fl.):

• Vistelse upp till 90 dagar: Ingen registrering behövs
• Vistelse över 90 dagar: Registrering hos den maltesiska polisen krävs
• Permanenta boende: EU Long-term Residence-status möjlig efter 5 år
• Fastighetsköp: Tillåtet i princip, men med vissa begränsningar

Medborgare från tredjeland (Schweiz, Storbritannien efter Brexit, USA m.fl.):

• Vistelse upp till 90 dagar av 180: Turiststatus
• Längre vistelse: Visum eller uppehållstillstånd krävs
• Malta Nomad Residence Permit: För distansarbetare (1 år, kan förlängas)
• Global Residence Programme: För förmögna utlänningar

Jag minns fortfarande mina första möten med myndigheter. Som tysk trodde jag: EU-rörlighet, det ordnar sig. Glöm det. Även inom EU måste du registrera dig ordentligt om du tänker stanna längre.

Bosättning vs. andra bostad – den juridiska gråzonen

Här blir det intressant: Malta skiljer mellan Residence (bosättning) och Domicile (huvudsaklig hemvist). Den här skillnaden har stor skattemässig betydelse, vilket jag förklarar mer nedan.

Maltesisk bosättning får du om:

• Du tillbringar mer än 183 dagar per år på Malta
• Du flyttar ditt livscentrum till Malta
• Du öppnar ett maltesiskt bankkonto och bygger upp lokala band

Andra bostad utan bosättning innebär:

• Du behåller din huvudsakliga bostad i hemlandet
• Du tillbringar mindre än 183 dagar per år på Malta
• Du är fortfarande skattskyldig i hemlandet

Haken: Malta är extremt noggrann med 183-dagarsregeln. De räknar inte bara nätter, utan även ankomst- och avresedagar. Mitt tips: Håll noggrann koll på dina vistelser. En Excel-tabell med in- och utresedatum sparar dig mycket huvudbry med det maltesiska skatteverket.

Uppehållsrätt för ägare av andra bostad

Bara för att du äger en fastighet på Malta får du inte automatiskt uppehållsrätt. Det här är ett vanligt missförstånd, särskilt i tyska Facebook-grupper.

Verkligheten:

• Fastighetsägande ≠ uppehållsrätt
• Du måste följa vanliga visum- och uppehållsregler
• Vid längre vistelser krävs ändå registrering
• Uthyrning av din fastighet kräver särskilda tillstånd

Vad betyder det för dig? Planera dina vistelser strategiskt och håll dig inom tillåtna tidsramar. Annars kan drömmen om andra bostad snabbt bli en byråkratisk mardröm.

Skatteregler för andra bostad på Malta: Dessa regler måste du känna till

Nu till hjärtat av saken – skatterna. Här separeras agnarna från vetet, för Maltas skattesystem skiljer sig markant från vad du är van vid från Tyskland eller Österrike. Den goda nyheten: Med rätt planering kan du lagligt spara skatt. Den dåliga: Ett misstag kan kosta dig rejält.

Skattskyldighet på Malta: När blir det aktuellt?

Malta har ett så kallat Remittance Basis System för personer utan domicil. Det låter krångligt, men är faktiskt ganska smart: Du betalar bara skatt på den inkomst som du faktiskt för över till Malta.

Du är skattskyldig på Malta om:

• Du tillbringar mer än 183 dagar per år på Malta
• Du är folkbokförd på Malta
• Du har maltesiska inkomster (t.ex. hyresintäkter)

Du är INTE skattskyldig på Malta om:

• Du vistas mindre än 183 dagar per år
• Du behåller din huvudsakliga bostad i hemlandet
• Du inte för över inkomster till Malta

Ett konkret exempel från min rådgivning: Anna från München äger en lägenhet i Valletta som hon använder själv i tre månader och hyr ut resten av året. Hyresintäkterna går in på hennes tyska konto. Resultat: Hon är skattskyldig i Tyskland, inte på Malta.

Utnyttja dubbelbeskattningsavtalet Tyskland–Malta

Dubbelskattavtalet (DBA) mellan Tyskland och Malta är din bästa vän när det gäller skattemässig planering. Det förhindrar att du måste betala skatt på samma inkomst i båda länderna.

Viktigt: DBA gäller bara om du är korrekt registrerad. Dold vistelse leder till problem med bägge skattemyndigheter.

183-dagarsregeln och dess fallgropar

Den berömda 183-dagarsregeln är inte så enkel som den låter. Malta räknar nämligen annorlunda än Tyskland, och det kan bli obehagliga överraskningar.

Maltas sätt att räkna:

• Ankomstdagen räknas som hel dag
• Avresedag räknas som hel dag
• Mellanlandningar över 24 tim räknas som vistelsedag
• Tekniska mellanlandningar räknas inte

Ett exempel: Du flyger till Malta 1 mars och tillbaka 31 augusti. Det är inte fem månader, utan 184 dagar – och då är du alltså skattskyldig på Malta. Aj.

Mitt misstag första året: Jag räknade dagarna fel och låg plötsligt 12 dagar över gränsen. Det maltesiska skatteverket blev inte roat och krävde en full deklaration. Sedan dess håller jag stenkoll i Excel.

Proffstips för planering av vistelsetid:

• Lägg in medvetna avbrott (minst 7 dagar åt gången)
• Åk hem till Tyskland över julen
• Dokumentera alla flyg- och färjeturer
• Be om stämplar vid in- och utresa (även inom EU)

Vad betyder det för dig? Planera dina vistelser strategiskt. 183 dagar går fortare än du tror, särskilt om du föredrar den maltesiska vintern framför den tyska.

Köpa fastighet på Malta som utlänning: Juridiska förutsättningar

Dags för den mest spännande delen: fastighetsköpet. Här skiljer Malta tydligt på EU-medborgare och personer från tredje land, och även som EU-medborgare får du inte köpa vad som helst och var du vill.

AIP (Acquisition of Immovable Property) Permit: När behöver du det?

AIP-tillståndet är Maltas version av utländsk fastighetsskatt – men betydligt omständligare. Om du behöver det beror på din nationalitet och vilken typ av fastighet det gäller.

AIP-tillstånd krävs för:

• Alla icke EU-medborgare (utan undantag)
• EU-medborgare vid köp i restricted areas
• EU-medborgare som köper mer än en fastighet
• Kommersiella fastigheter över en viss storlek

AIP-tillstånd behövs INTE för:

• EU-medborgare som köper sin första bostad i unrestricted areas
• Maltesiska medborgare
• Personer med EU Long-term Residence-status

Handläggningstiden är 6–12 veckor och kostnaden ligger mellan €1 500–3 000 beroende på fastighetens värde. Mitt tips: Sök tillståndet innan du börjar leta bostad, inte efter. Säljare tar dig mer på allvar då.

Restricted vs. Unrestricted Areas: Maltas fastighetskarta

Malta delar in sitt territorium i restricted och unrestricted areas. Den här indelningen härstammar från 1970-talet och är ofta omotiverad idag, men lagar på Malta skriver man nästan aldrig om.

Jag ville från början köpa ett townhouse i Valletta – romantiskt, historiskt, genuint. Men jag fick veta att jag som EU-medborgare behöver AIP-tillstånd, renoveringskraven är enorma och jag får inte ens byta fönsterfärg utan godkännande. Det blev till slut ett modernt lägenhet i Sliema – mindre charm, men mycket mindre byråkrati.

Priskontroller och minipriser: Maltas konstgjorda fastighetsmarknad

Malta har infört minipriser för utlänningar för att förhindra spekulation. I praktiken betyder det: Som utlänning betalar du automatiskt mer än lokalbefolkningen.

Aktuella minipriser för utlänningar (2024):

• Malta huvudö: €275 000 för lägenheter, €400 000 för hus
• Gozo: €220 000 för lägenheter, €300 000 för hus
• Dessa belopp justeras varje år (oftast uppåt)

Det betyder: Hittar du en ruckel i Valletta för €200 000 måste du ändå betala minst €275 000. Mellanskillnaden går till staten – en sorts dold utlänningsskatt.

Det finns dock kryphål: Har du en maltesisk partner eller har bott lagligt i Malta i fem år får du köpa till lokalpris. Flera tyska vänner till mig gifte sig därför först – och köpte sen. Kanske inte så romantiskt, men smart rent ekonomiskt.

Vad betyder det för dig? Räkna in minipriserna i din budget och irritera dig inte över orättvisan. Systemet är orättvist, men det är vad det är. Fokusera på att hitta en riktigt bra bostad ändå.

Anmäla andra bostad på Malta: Steg för steg-guide

Nu blir det praktiskt: Hur anmäler du din andra bostad på rätt sätt? Här guidar jag dig genom hela processen – från första myndighetsbesöket till sista stämpeln. Spoiler: Det tar längre tid än du tror och går inte alls till som det står på hemsidan.

Dokument och myndigheter: Maltas byråkrati-marathon

Maltesiska myndigheter älskar papper. Mycket papper. Och de vill gärna att du kommer flera gånger, för något saknas alltid vid första försöket.

Basdokument för EU-medborgare:

1. EU-pass eller nationellt ID-kort (original + 2 kopior)
2. Bevis på boende: Hyreskontrakt, köpekontrakt eller hotellintyg
3. Bevis på ekonomiska tillgångar: Kontoutdrag för de senaste 3 månaderna
4. Sjukförsäkringsintyg: EHIC eller privat försäkring
5. Arbetsintyg: Anställningsavtal, företagsbevis eller pensionsbesked
6. Passfoto: 2 st, EU-standard (35x45mm)

Ytterligare för icke EU-medborgare:

• Visum eller uppehållstillstånd
• Apostillerad födelseattest
• Polisutdrag (ej äldre än 6 månader)
• Bevis på privat sjukförsäkring

Mitt tips: Låt alla dokument bli bevittnade av notarius publicus innan du åker till Malta. Maltesiska myndigheter accepterar ofta inte tyska intyg, så du kan annars få springa till tyska ambassaden.

Myndighetskarusellen: Från A till Ö

Station 1: Expatriate Unit (utlänningspolisen)

Adress: Police Headquarters, Floriana
Öppettider: Mån–Fre 8:00–12:00 (ja, bara fyra timmar!)
Kö: Räkna med 2–3 timmar

Här får du ditt Residence Certificate – ett gult papper som bevisar att du bor lagligt på Malta. Utan detta papper kommer du inte långt i Malta.

Station 2: Inland Revenue (skatteverket)

Adress: St. Calcedonius Square, Floriana
Öppettider: Mån–Fre 8:00–16:30
Kö: Nu för tiden onlinebokning av tid

Här får du ditt maltesiska skattenummer. Du behöver det för allt: bankkonto, hyreskontrakt, köpekontrakt, mobilabonnemang.

Station 3: Identity Malta (f.d. LESA)

Adress: Flera platser
Öppettider: Varierar beroende på kontor
Kö: Onlinebokning rekommenderas starkt

Här får du ditt ID-kort – Maltas motsvarighet till tyska personbeviset. Med det kan du äntligen öppna bankkonto och teckna avtal.

Jag minns mitt första besök på Expatriate Unit. Jag var där 07:30 för att vara först när de öppnade. Glöm det. Redan 40 personer före mig. Lesson learned: Kom tidigt, men räkna alltid med väntan.

Bankkonto och abonnemang: Hönan-och-ägget-problemet

Den klassiska Malta-paradoxen: För bankkonto krävs adress. För hyreskontrakt krävs bankkonto. För el krävs bankkonto. Men för bankkonto krävs bevis på regelbundna betalningar. Välkommen till Malta!

Lösning i 4 steg:

1. Ordna tillfällig adress: Hotell, Airbnb eller hos vänner
2. Öppna enklare bankkonto: Med tillfällig adress och EU-legitimation
3. Letar permanent boende: Med bankintyg
4. Uppdatera adressen hos banken: Med nytt hyreskontrakt

Bankrekommendationer för utlänningar:

• Bank of Valletta: Traditionell, accepterar EU-medborgare smidigt
• HSBC Malta: Internationell, engelskspråkig men högre minimiinsättning
• APS Bank: Lokal, billig, men ibland svårare för utlänningar

Proffstips: Öppna bankkonto på plats – inte online. Maltesiska banker är gammaldags och föredrar personliga möten. Klä dig smart casual och ta med dig tålamod. Ett möte med bankchefen kan ta två timmar.

Vad betyder det för dig? Planera minst 2–3 veckor för hela processen. Du kommer få återvända till samma myndighet flera gånger – det är normalt, bli inte frustrerad. Malta jobbar i ötempo.

Kostnader för andra bostad på Malta: Realistisk budgetplan

Nu till det ämnet de flesta underskattar: kostnaderna. Malta ser litet och prisvärt ut, men det är vilseledande. Jag visar vad en andra bostad verkligen kostar – från uppenbara utgifter till dolda kostnader som kan spräcka hela din budget.

Köpakostnader och löpande kostnader i detalj

Vid ett fastighetspris på €400 000 tillkommer snabbt €50 000–80 000 i avgifter. Många glömmer dessa i budgetplaneringen.

Löpande kostnader per år:

• Samfällighetsavgift: €1 200–3 600 (beroende på boende och utrustning)
• Fastighetsskatt: €200–800 (beroende på värde)
• El/vatten: €800–1 500 (vid delvis nyttjande)
• Internet/TV: €300–600
• Underhåll/reparationer: €1 000–3 000 (mycket varierande)

Räkna alltså med ca €4 000–8 000 i årskostnader för en vanlig andra bostad. Lyxbostäder med pool, concierge eller havsutsikt kostar betydligt mer.

Dolda kostnader som ingen nämner

De riktigt oväntade utgifterna kommer oftast först efter köpet. Här är min lista på överraskningar som hänt mig och mina vänner:

Byråkratikostnader:

• Apostiller och intyg: €300–800 per år
• Översättningar: €50–150 per dokument
• Advokat för småärenden: €150–300 per rådgivning
• Myndighetsavgifter: €20–100 per stämpel

Fastighetsspecifika fällor:

• Ingen hiss: Renovering på fjärde våningen kostar 50% mer
• Gammal eldragning: Omfattande renovering €8 000–15 000
• Fukt: Löpande mögelbekämpning €500–1 000/år
• Luftkonditionering: Installation €2 000–5 000, el €100–200/månad

Maltas skattefällor:

• Eco-Contribution: €5 000 för icke-EU-medborgare (engångskostnad)
• Property Tax: Progressivt upp till 0,8% av bostadsvärdet
• Capital Gains Tax: Upp till 35% vid försäljning före 2030
• Rental Income Tax: 15% på hyresinkomsten

Min dyraste dolda kostnad: Luftkonditioneringen. Det fanns två uråldriga split-aggregat i lägenheten som drog mer el än ett helt hus. Att byta ut dem: €4 500. Elräkningen har nu sjunkit från €180 till €80 per månad.

Skatterådgivning – när det lönar sig och när det är onödigt

En bra skatterådgivare kan spara dig tusentals euro – eller vara helt onödig. Så här avgör du:

Skatterådgivare ABSOLUT nödvändig vid:

• Inkomster över €75 000 per år
• Komplexa internationella inkomster
• Planerade vistelser över 183 dagar
• Uthyrningsplaner
• Eget företag eller entreprenörskap

Skatterådgivare antagligen ÖVERFLÖDIGT vid:

• Ren fritidsbostad (under 90 dagar/år)
• Vanliga anställningar
• Klar fördelning av skattehemvist
• Fastighet bara för egen användning

Kostnad för skatterådgivning på Malta:

• Första konsultation: €200–500
• Årlig deklaration: €800–2 500
• Komplex skatteplanering: €2 000–10 000
• Löpande rådgivning: €300–800 per månad

Mitt tips: Investera åtminstone en gång i professionell rådgivning – även om du tror att du inte behöver. Bara kunskapen om fällor och möjligheter är värd pengarna. Efter det kan du avgöra om du behöver löpande stöd.

Vad betyder det för dig? Räkna realistiskt, och lägg till en säkerhetsmarginal på 20–30% för oförutsedda kostnader. Malta är dyrare än det ser ut, men med rätt planering är det fortfarande fullt möjligt.

Vanliga fallgropar med andra bostad på Malta

Efter två år på Malta och otaliga samtal med andra expats har jag fått känsla för klassiska misstag. Dessa fällor drabbar nästan alla, och en del kan bli riktigt dyra. Här är de största snubbeltrådarna – och hur du undviker dem.

Tidsmissar vid registreringen: När blir det känsligt?

Tajmingen vid registrering är på Malta ännu viktigare än annanstans. Registrerar du dig för tidigt eller för sent kan det få både juridiska och skattemässiga konsekvenser.

Klassiskt misstag #1: För sen registrering

Många tänker: Jag köper fastigheten först, registrerar mig sen. Fel. Registreringen bör ske parallellt med köpprocessen, inte efter.

Konsekvenserna:

• Böter på €500–2 000 vid försenad registrering
• Problem med att öppna bankkonto
• Förseningar vid kontraktsskrivning
• Skattefrågor för ej anmälda perioder

Klassiskt misstag #2: Välja fel kategori

Malta har olika uppehållskategorier, och felval kan bli dyrt:

Jag har en tysk bekant som av okunskap registrerade sig som Resident trots att hon bara bodde här fyra månader om året. Resultat: Full deklaration och saftig restskatt på Malta.

Underskattad byråkrati: Maltas verklighetscheck

Malta må vara EU-land, men byråkratin är fortfarande väldigt italiensk-brittisk. Det betyder: mycket papper, lite digitalisering och allt tar längre tid än utlovat.

Realistisk tidsplan för viktiga steg:

• Residence Certificate: 2–4 veckor (inte de few days som utlovas)
• ID-kort: 6–10 veckor (även om hemsidan 4–6 veckor)
• Bankkonto: 2–6 veckor (beroende på nationalitet)
• AIP-tillstånd: 8–16 veckor (officiellt 6–8 veckor)
• Skattenummer: 1–3 veckor (oftast snabbast)

De värsta byråkratifällorna:

• Dokument blir ogiltiga: Många intyg gäller bara 3–6 månader
• Myndigheter stänger tidigt: Expatriate Unit bara öppet till 12:00
• Röriga helgdagar: Malta har 14 lagstadgade helgdagar
• Online-system ofta offline: Ha alltid en plan B

Min värsta byråkratidag: Jag kom dit 07:00 till Expatriate Unit, väntade i tre timmar och fick då höra att mitt kontoutdrag var en dag för gammalt. Nästa dag – St. Pauls Shipwreck (helgdag jag inte kände till) – myndigheten var stängd.

Juridiska risker med uthyrning: Vad tyska ägare ofta missar

Många köper en Malta-bostad med tanke på uthyrning när de själva inte är där. Bra idé, men juridiskt mycket mer komplicerat än man tror.

Olika uthyrningstyper och regler:

• Långtidsuthyrning (12+ månader): Enkelt, men starkt hyresskydd
• Korttidsuthyrning (1-11 månader): Komplicerat, särskilt tillstånd krävs
• Airbnb/semesteruthyrning: Endast lagligt med STR-licens
• Möblerat boende: Ytterligare krav och skatt

STR (Short-Term Rental) licens:

Utan denna licens är semesteruthyrning olagligt – böter upp till €50 000. Licensen kostar €500–1 500 och omfattas av strikta regler:

• Minsta avstånd till skolor och kyrkor
• Max antal gäster (ofta bara 4–6 personer)
• Ljudregler (särskilt i Valletta)
• Brand- och utrymningskrav
• Alla gäster måste registreras hos polisen

Skattefällor vid uthyrning:

• Rental Income Tax: 15% på hela hyresintäkten
• Momsplikt: Från €35 000 i årlig omsättning
• Socialförsäkring: Om det räknas som näringsverksamhet
• Kapitalvinstskatt: Försäljningen blir dyrare vid uthyrningshistorik

En tysk bekant hyrde ut sin Sliema-lägenhet i två år via Airbnb utan STR-licens. Intäkter: ca €15 000. Böter: €25 000 plus skattebetalning i efterhand. Lärdomen: Reglerna är dyrare än du tror, men att bryta mot dem är ännu dyrare.

Mina råd till dig som vill hyra ut:

1. Kolla FÖRE köpet att uthyrning är tillåten i huset
2. Räkna in alla licens- och skattekostnader
3. Planera 2–3 månader för licensen
4. Anlita lokala fastighetsförvaltare (kostar 15–25%, men sparar huvudvärk)

Vad betyder det för dig? Malta har nolltolerans mot okunnighet när det gäller skatter och uthyrning. Ta alltid reda på reglerna i förväg och tveka inte på att anlita experter. Ett dyrt misstag kostar mer än tio konsulttimmar.

Vanliga frågor och svar

Kan jag som EU-medborgare enkelt köpa fastighet på Malta?

Ja, men med vissa begränsningar. Som EU-medborgare får du köpa fritt i unrestricted areas, men för restricted areas (t.ex. Valletta, Gozo) krävs AIP-tillstånd. Dessutom gäller minipriser: €275 000 för lägenhet, €400 000 för hus på huvudön.

När är jag skattskyldig på Malta?

Du blir skattskyldig på Malta om du tillbringar mer än 183 dagar per år där eller flyttar ditt livscentrum hit. Även ankomst- och avresedagar räknas som hela dagar. Vid rätt planering kan du som Non-Domiciled beskattas bara för inkomst du för över till Malta.

Behöver jag som tysk uppehållstillstånd för Malta?

Nej, som EU-medborgare behöver du inget uppehållstillstånd. Men för vistelser över 90 dagar måste du registrera dig hos Expatriate Unit och få Residence Certificate. Registreringen är obligatorisk och kostnadsfri.

Får jag hyra ut min Malta-fastighet på Airbnb?

Endast med en STR (Short-Term Rental) licens som kostar €500–1 500 och innebär strikta krav. Utan licens riskerar du böter upp till €50 000. Du måste också betala 15% skatt på hyresintäkten och registrera moms om du når över €35 000 i omsättning.

Hur lång tid tar hela anmälningsprocessen på Malta?

Räkna med minst 6–10 veckor för allt. Residence Certificate tar 2–4 veckor, ID-kortet 6–10 veckor och bankkonto 2–6 veckor. Malta går i ötempo, och ofta saknas dokument första gången.

Vad kostar en andra bostad på Malta egentligen?

Utöver köpeskillingen tillkommer 6–12% i kostnader (stämpelskatt, notar, advokat). Löpande kostnader: €4 000–8 000 per år för samfällighet, försäkringar, el och underhåll. Lägg till extra för dolda kostnader som renoveringar eller myndighetsavgifter.

Kan jag använda min tyska sjukförsäkring på Malta?

Med europeiska sjukförsäkringskortet (EHIC) får du akutsjukvård. För längre vistelser eller om du blir resident behövs privat sjukförsäkring eller att du anmäler dig till det maltesiska hälsosystemet.

Vilka banker är bäst för tyskar på Malta?

Bank of Valletta är traditionellt mest tyskvänlig, HSBC Malta är internationell och engelskspråkig (men dyrare), APS Bank är billig men ibland knepig för utlänningar. För att öppna konto krävs Residence Certificate, skattenummer och bevis på regelbunden inkomst.

Är skatterådgivare nödvändigt på Malta?

Vid inkomster över €75 000, planerad vistelse mer än 183 dagar eller vid uthyrning – ja. Första rådgivning kostar €200–500 och kan spara dig tusenlappar. För ren fritidsbostad under 90 dagar oftast onödigt.

Vad händer om Malta gör en Brexit?

Malta har varit medlem i EU sen 2004 och i eurozonen sedan 2008. Ett utträde är mycket osannolikt, då ekonomin är starkt beroende av EU-fördelar. Egna rättigheter skulle i teorin ändå skyddas genom bilaterala avtal, precis som vid andra EU-utträden.