Malta och din hemlands skattemyndighet: Varför relationen är komplicerad

Jag säger det direkt: Om du startar ett Malta-bolag, eller överväger det, kommer din hemlands skattemyndighet förr eller senare få reda på det. Inte för att Malta längre är något skatteparadis – det var då – utan för att internationell transparens numera är standard.

Dagarna då Malta sågs som ett mystiskt offshore-mål är sedan 2018 definitivt förbi. Detta tack vare Common Reporting Standard (CRS) – ett automatiskt informationsutbyte mellan över 100 länder. Malta rapporterar automatiskt bolagsuppgifter till ditt hemland, och vice versa.

Varför skattemyndigheter ser kritiskt på Malta-bolag

Ur din hemlands skattemyndighets perspektiv är Malta fortfarande landet med låga skatter. Den effektiva bolagsskatten på 5 % för vissa inkomster väcker undersökningslusten direkt. Många tjänstemän bortser dock från att Malta idag agerar fullt EU-konformt och uppfyller alla OECD-standarder.

De vanligaste invändningarna från internationella myndigheter:

  • Misstanke om skatteplanering: Varje Malta-struktur ses initialt som potentiell skatteflykt
  • Oro för bristande substans: Rädslan för brevlådeföretag utan egentlig verksamhet
  • Reflexmässiga revisioner: Malta-bolag hamnar automatiskt på interna watch lists för djupare granskning
  • Aversion mot komplexitet: Handläggare förstår ofta inte Maltas skattesystem i detalj

Skiftet i myndigheternas syn

Jag märker dock en långsam förändring. Sedan Malta 2019 skärpte sina substanskrav och 2021 införde den nya EU-stödlagstiftningen, tas Malta på större allvar av välinformerade skattemyndigheter. Inte längre som skatteoas, utan som legitim EU-affärsplats med strikta compliance-krav.

Mitt tips: Utgå aldrig ifrån att ditt Malta-bolag kommer att flyga under radarn. Planera från början med transparens och verklig substans – det sparar dig mycket huvudvärk längre fram.

CRS och automatiskt informationsutbyte: Vad din skattemyndighet vet om Malta

Sedan 2018 är Malta ett fullvärdigt CRS-land. Det innebär att varje bank, varje förvaltare och varje administrativt bolag i Malta automatiskt rapporterar alla relevanta finansiella uppgifter om EU-medborgare och medborgare från andra CRS-länder.

Dessa uppgifter rapporteras automatiskt till din hemmyndighet

Informationsutbytet är mer omfattande än många tror. Malta rapporterar årligen fram till den 30 september följande information:

Kategori Konkreta uppgifter Rapportfrekvens
Företagskonton Kontobalans, ränteintäkter, utdelningar, försäljningsintäkter Årligen
Andelar i bolag Ägarandelar, verkligt förmånstagande, förändringar Vid förändring
Betalningsflöden Alla in- och utgående transaktioner över 1 000 € Kvartalsvisa rapporter
Fastigheter Köp, försäljningar, hyresintäkter, förändringar i värdering Årligen

FATCA-komponenten: USA-specifik rapportering

Vid sidan av CRS gäller den amerikanska Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Om du är en US-person eller ditt Malta-bolag har koppling till USA, skickas ytterligare data till IRS:

  • Detaljerade transaktionslistor
  • Kvartalsvisa saldorapporter
  • Motparter och affärsförbindelser
  • Alla fastighetstransaktioner, ingen minsta beloppsgräns

Tidsram och tillgänglighet för uppgifterna

Detta blir praktiskt viktigt: Din hemmyndighet får Malta-informationen inte omedelbart, men med relativt kort fördröjning. Typiskt förlopp:

  1. Januari-mars: Maltesiska banker sammanställer fjolårets uppgifter
  2. April-juni: Överföring till Malta Financial Intelligence Analysis Unit (FIAU)
  3. Juli-september: FIAU sammanställer och vidarebefordrar till partnerländer
  4. Oktober-december: Uppgifterna görs tillgängliga för din hemmyndighet

Det betyder: Om du startar ett Malta-bolag 2024, kommer din skattemyndighet att veta om det senast i slutet av 2025.

Hur myndigheter använder CRS-data

De flesta skattemyndigheter har idag automatiserade screening-system som söker efter specifika mönster:

  • Obalanserade utdelningar: Höga utbetalningar utan motsvarande affärsverksamhet
  • Round-trip-transaktioner: Pengar som snabbt skickas ut och tillbaka
  • Skattearbitrage: Tidsmässiga skillnader mellan skatteregimer i Malta och hemlandet
  • Substans-varningar: Höga vinster med minimala lokala kostnader

Verklighetskontroll: Jag känner till fall där tyska skatterevisorer kom till första mötet med utskrivna CRS-data. Transparens är inget val – det är ett faktum.

Substansprövning av Malta-bolag: Vad internationella myndigheter granskar

Du kommer ständigt höra ordet substans i alla diskussioner om Malta-bolag. Men vad innebär det konkret? Internationella skattemyndigheter undersöker om ditt Malta-bolag har verklig, ekonomiskt motiverad verksamhet, eller bara är en skatteplaneringskonstruktion.

OECD:s substanskriterier i detalj

Sedan BEPS-åtgärderna (Base Erosion and Profit Shifting) från OECD finns tydliga substansstandarder. Dessa gäller universellt – oavsett om du granskas av en tysk, österrikisk eller fransk revisor:

Substanskriterium Minimikrav Granskningsnivå
Ledning på plats Minst 1 kvalificerad person med beslutsbefogenhet Hög
Affärslokaler Ändamålsenlig kontorsyta, inte bara postadress Medel
Operativ verksamhet Riktiga affärstransaktioner med ekonomiskt värde Mycket hög
Lokala kostnader Proportionella kostnader utifrån vinstnivå Hög

Malta-specifika substansskärpningar

Malta införde 2019 egna substansregler som går utöver EU:s minimistandard. Detta är ett tveeggat svärd: Å ena sidan gör det compliance mer komplext, å andra sidan tar internationella myndigheter Malta-bolag mer seriöst.

Economic Substance Test (EST) på Malta:

  • Minimipersonal: Beroende på verksamhet, 1–3 kvalificerade heltidsanställda
  • CIGA-aktiviteter: Core Income Generating Activities måste kunna styrkas i Malta
  • Kostnadsratio: Lokala kostnader måste motsvara minst 10 % av relevanta intäkter
  • Styrelsemöten: Minst 50 % av styrelsemötena ska hållas fysiskt på Malta

Myndigheternas praktiska substansbedömning

När en tysk företagsrevisor granskar din Malta-struktur, görs det systematiskt. Jag har assisterat vid sådana revisioner och känner till det vanliga upplägget:

  1. Dokumentanalys (Fas 1):
    • Bolagsavtal och ändringar
    • Bolagsregisterutdrag för de senaste 3 åren
    • Revisionsberättelser och management letters
    • Hyresavtal och försäkringspapper
  2. Personalgranskning (Fas 2):
    • Anställningsavtal och lönespecifikationer
    • CV och kvalifikationsbevis för ledning
    • Organigram och delegationsbefogenheter
    • Närvarointyg och reseräkningsunderlag
  3. Affärsverksamhetsanalys (Fas 3):
    • Avtal med kunder och leverantörer
    • E-postväxling kring viktiga affärsbeslut
    • Fakturering och betalflöden
    • Marknadsföringsaktiviteter och närvaro på marknaden

Red Flags som revisorer snabbt märker

Vissa upplägg utlöser omedelbar varningsflagg för erfarna revisorer. Dessa bör du absolut undvika:

  • Nominee Director: Lokal direktör utan verklig beslutsmakt
  • Copy-paste-avtal: Identiska avtalsformuleringar mellan Malta-bolag
  • Överdrivna marginaler: 90 %+ vinstmarginal utan uppenbart värdeskapande
  • Cirkulära transaktioner: Affärer nästan uteslutande inom samma koncern
  • Timing-optimering: Affärer genomförs endast för skattemässigt fördelaktig tajming

Positiva substansindikatorer

Omvänt finns det faktorer som ökar din trovärdighet vid en granskning:

  • Lokala kundrelationer: Verkliga maltesiska eller medelhavsbusinesspartners
  • Mångårig kontinuitet: Stabil personal och affärsmodell över tid
  • Proportionell infrastruktur: Kontorsutrustning och personal motsvarar verksamhetens storlek
  • Oberoende validering: Externa intyg om affärsverksamheten
  • Regelverksföljsamhet: Full efterlevnad av maltesisk branschreglering

Min erfarenhet: Substans är inte svart eller vitt – det finns många nyanser. En rimlig substans med tydlig affärslogik övertygar ofta revisorer mer än överkonstruerade upplägg som skriker skatteoptimering.

Tyskland och Malta-bolag: BZSt:s synsätt och praxis

Bundeszentralamt für Steuern (BZSt) har under senare år byggt upp omfattande kunskap om Malta. Som koordinerande myndighet för internationella skattefrågor hanterar BZSt dagligen Malta-strukturer och har utvecklat tydliga bedömningsmönster.

BZSt:s granskningsrutin för Malta-bolag

När ditt Malta-bolag första gången syns i tyska myndighetsregister följs en standardiserad process. BZSt använder ett Risk Assessment System som klassificerar Malta-bolag efter flera kriterier:

Riskkategori Kriterier Typiska åtgärder
Låg EU-reglerad verksamhet, rimlig substans, transparent struktur Rutinmässig CRS-övervakning
Medel IP-holding, finansiella tjänster, koncerninternt Utökade dokumentkrav
Hög Komplex struktur, oklar substans, misstänkta transaktioner Revision eller MAP-förfarande

Den tyska AO och Malta-bolag

Tyska skatterevisorer arbetar huvudsakligen med Abgabenordnung (AO), särskilt paragraferna 42 och 43. Dessa anti-missbruksregler är strikta men inte Malta-specifika:

§ 42 AO (Missbruk av utformningsmöjligheter): Gäller endast om Malta-strukturen syftar uteslutande eller främst till skattefördelar och är rättsligt oskälig.

§ 43 AO (Dold utdelning): Relevant vid koncerninterna tjänster mellan tyskt moderbolag och Malta-dotter.

Typiska tyska granskningsområden

Utifrån min rådgivningserfarenhet är de här frågorna nästan alltid standard vid tyska revisioner:

  1. Ledning och kontroll:
    • Var fattas de väsentliga affärsbesluten?
    • Vem har verklig beslutanderätt över Malta-management?
    • Finns regelbundna rapportstrukturer till Tyskland?
  2. Transfer Pricing:
    • Följer internprissättningen armlängdsprincipen?
    • Finns lokal TP-dokumentation på Malta?
    • Har jämförbara priser erhållits från oberoende tredje part?
  3. Funktions- och riskanalys:
    • Vilka funktioner utförs faktiskt på Malta?
    • Vem bär verksamhetens huvudsakliga risk?
    • Finns dokumenterade riskhanteringsprocesser?

DBA Tyskland-Malta: Möjligheter och fallgropar

Dubbelskatteavtalet (DBA) mellan Tyskland och Malta från 2001 ger i princip skydd mot dubbelbeskattning, men innehåller även skarpa anti-missbruksklausuler:

  • Principal Purpose Test (PPT): DBA-förmåner avslås om huvudsakligt syfte var skattefördel
  • Beneficial Owner-regel: Utdelnings- och ränteundantag endast vid verkligt förmånstagande
  • Subject-to-Tax-klausul: Vissa förmåner ges endast om faktisk beskattning sker på Malta

BZSt:s samarbete med Malta

BZSt samarbetar nära med maltesiska Inland Revenue Department. Detta samarbete fungerar idag mycket väl – ibland kanske för bra, ur skattebetalarens synvinkel:

  • Mutual Agreement Procedures (MAP): Gemensam utredning inom 6–12 månader
  • Spontant informationsutbyte: Avvikande transaktioner delas utan förvarning
  • Joint Audits: Gemensamma revisioner av tyska och maltesiska revisorer på plats
  • Advanced Pricing Agreements (APA): Förhandsbesked om transfer pricing

Framgångsrika argument i tyska revisioner

Om du hamnar i tysk revision med Malta-fokus är dessa argumentationslinjer mest effektiva:

  • EU-etableringsfrihet: Hänvisa till Art. 49 FEUF – Malta är fullvärdig EU-plats
  • Affärsmässig motivering: Visa icke-skattemässiga skäl till Malta-val (marknad, reglering mm)
  • Proportionalitetsprincipen: Argumentera att alternativ struktur vore oproportionerligt komplex
  • OECD-följsamhet: Visa att din struktur uppfyller alla BEPS-standarder

Praktiskt tips: Tyska revisorer uppskattar förberedelse och samarbetsvilja. Att vara transparent från början och ha all dokumentation tillgänglig förebygger ofta fördjupad revision.

Österrike, Schweiz och andra EU-länder: Länderunika skillnader

Varje land har sina Malta-glasögon. Det som ses som tillräcklig substans i Tyskland kan redan ses som misstänkt i Österrike. Och i Schweiz råder egna regler. Här är de viktigaste skillnaderna:

Österrike: Strängaste EU-bedömningen av Malta-bolag

Det österrikiska Bundesministerium für Finanzen (BMF) är traditionellt skeptiskt till Malta-strukturer. Det beror på dåliga erfarenheter av tidiga EU-pass-lösningar tidigt 2000-tal.

Österrikiska särdrag:

Aspekt Österrikisk praxis Skillnad mot Tyskland
Substansnivå Högre krav på lokal personal Strängare bedömning
DBA-tolkning Restriktiv prövning av verkligt förmånstagande Mycket strängare
CFC-regler Redan från 10 % passiva inkomster Tyskland: 50 % tröskel
Granskningsdjup Automatisk fördjupad revision av Malta-strukturer Riskbaserad urvalsprocess

Österrikiska revisorer ställer systematiskt dessa frågor:

  • Väsendetest: Motsvarar Malta-bolaget sin legala form?
  • Armlängdstest: Skulle en oberoende part välja samma lösning?
  • Missbrukstecken: Finns indikationer på otillåten skatteplanering?

Schweiz: Pragmatisk bedömning med tydliga ramar

Eidgenössische Steuerverwaltung (ESTV) har ett mer pragmatiskt angreppssätt. Så länge du är öppen och följer schweizisk rätt, accepteras Malta som legitim EU-plats.

Schweiziska fokusområden:

  • Skatteavdrag: Malta-bolag måste visa verklig verksamhet för DBA-förmåner
  • Anmälningsplikt: Schweiziska privatpersoner ska anmäla Malta-innehav över 10 %
  • CRS-genomförande: Fullt automatiskt informationsutbyte sedan 2018
  • Anti-treaty-shopping: Sträng granskning vid genomströmningsstrukturer

Frankrike: Byråkrati möter Malta-skepsis

Franska Direction Générale des Finances Publiques (DGFiP) kombinerar byråkratisk noggrannhet med grundläggande skepsis mot optimeringsstrukturer.

Franska specialiteter:

  • Dokumentationskrav: Omfattande förhandsdokumentation av Malta-strukturer
  • Exit Tax: Stränga regler vid flytt av fransk verksamhet till Malta
  • CFC-beskattning: Aggressiv tilläggsbeskattning för Malta-dotterbolag
  • Treaty Override: Nationella anti-missbruksregler gäller före DBA

Nederländerna: Affärsinriktad bedömning

Nederländska Belastingdienst har det mest pragmatiska förhållningssättet. Som traditionell gateway för internationella strukturer har man god insikt i komplexa arrangemang.

Nederländska kriterier:

  1. Affärsmässig substansprövning: Fokus på verklig verksamhet, inte bara formalia
  2. Ekonomisk koppling: Vinst ska ha tydlig koppling till verksamhet
  3. Anti-hybridregler: Hård granskning vid skattekvalifikationskonflikter
  4. Förhandsbesked: Möjlighet till förbindande rulings om Malta-strukturer

Italien: Fokus på formaliteter men substansrealism

Agenzia delle Entrate prioriterar korrekt dokumentation, men är samarbetsvilliga om substans kan styrkas.

  • Controlled Foreign Company (CFC) Rules: Detaljerad substansprövning av Malta-dotter
  • Transfer Pricing: Utförlig TP-dokumentation även för mindre transaktioner
  • EU-direktivimplementering: Samvetsgrann tillämpning av alla anti-missbruksdirektiv

Landjämförelse: Lyckade strategier

Utifrån min erfarenhet med olika skattesystem, här de mest framgångsrika strategierna per land:

Land Bästa strategi Att undvika
Tyskland Transparens + affärsmässig motivering Komplexa strukturupplägg
Österrike Stark lokal substans Passiva holdingstrukturer
Schweiz Klar dokumentation Treaty-shopping
Frankrike Proaktiv compliance Efterhandsjusteringar av struktur
Nederländerna Affärsfokuserad argumentation Ren skatteoptimering

Gyllene regeln: Lär känna ditt hemlands skattemyndighets mentalitet. En och samma Malta-struktur kan accepteras i Tyskland men avslås i Österrike – inte på grund av fakta, utan på grund av bedömning.

Anti-Avoidance Rules: Hur myndigheter bedömer Malta-strukturer

De internationella Anti-Avoidance Rules är det skarpaste verktyg skattemyndigheter har mot oönskade Malta-strukturer. Dessa regler är inte specifika för Malta, men slår ofta hårdare mot Malta-bolag.

ATAD I och II: EU-gemensamma anti-missbruksstandarder

Anti-Tax Avoidance Directive (ATAD) från EU har sedan 2019 förändrat spelplanen grundläggande. Alla EU-länder måste tillämpa identiska minimistandarder mot skatteflykt.

ATAD:s kärnregler och Malta-effekter:

Regel Hur den fungerar Malta-effekt
General Anti-Avoidance Rule (GAAR) Motverkar konstlade arrangemang Hög – slår mot rena skatteupplägg
CFC-regler Hänför beskattning av passiva inkomster Medel – holdingbolag på Malta berörs
Hybrid Mismatch Rules Motverkar skattekvalifikationskonflikter Låg – Malta är mycket ATAD-konformt
Exit Tax Beskattning vid flytt av tillgångar Hög – tyska→Malta-flytt blir berörd
Ränteavdragsbegränsning Begränsning av ränteavdrag Låg – Malta har konservativa regler

Så används GAAR mot Malta-bolag

General Anti-Avoidance Rule är det vanligaste verktyget mot Malta-strukturer. Den träder in så fort:

  1. Konstlat upplägg: Strukturen är huvudsakligen skattemotiverad
  2. Skattefördel: Betydande skattebesparing jämfört med direktupplägg
  3. Syftesmotsättning: Strukturen motverkar lagstiftningens syfte

Typiska GAAR-fall med Malta-bolag:

  • Back-to-back-licensiering: IP flyttas till Malta och licensieras sedan till koncernbolag
  • Dividend Stripping: Malta-bolag används tillfälligt för skattefri utdelning
  • Profit Shifting: Vinst flyttas utan motsvarande verksamhetsöverföring
  • Treaty Shopping: Bolag skapas enbart för DBA-fördelar

CFC Rules: Hänförd beskattning av Malta-dotter

Controlled Foreign Company (CFC) Rules innebär att passiva inkomster i ditt Malta-bolag beskattas direkt hos dig – som om du själv hade tjänat dem.

CFC-utlösare för Malta-bolag:

  • Kontrolltröskel: Du äger direkt eller indirekt >50 % av Malta-bolaget
  • Skattetest: Maltas beskattning är <50 % av hemlandets nivå
  • Passiva inkomster: >30 % av intäkterna är passiva (räntor, utdelningar, licenser)

CFC-undantagsmöjligheter:

Undantag Krav Praktisk möjlighet
Substansundantag Verklig ekonomisk verksamhet på Malta Hög
Bokföringsvinstundantag Passiva inkomster <10 % av totala Medel
Skattenivåundantag Effektiv Malta-skatt >50 % av hemlandet Låg

Principal Purpose Test (PPT): DBA-dödaren

Principal Purpose Test från OECD-MLI (Multilateral Instrument) är det moderna skyddet mot treaty-shopping. Den frågar: Var majoriteten av din Malta-struktur till för att få DBA-fördelar?

PPT-indikationer som talar emot Malta-strukturer:

  • Tidpunkt: Malta-bolaget grundades precis före vinstrealisering
  • Genomströmningsbolag: Inga egna resurser eller värdeskapande
  • Skatte-engineering: Komplex struktur enbart för skatteändamål
  • Kortsiktighet: Strukturen upplöses direkt efter skattebesparing

BEPS Action 5: Skadliga skatteupplägg

Malta står under ständig OECD-bevakning med anledning av sin IP-box och återbetalningssytem. Detta är viktigt då bedömningen kan förändras.

BEPS Action 5-övervakning:

  • Nexus-ansats: IP-fördelar bara vid verklig FoU-verksamhet på Malta
  • Transparens: Alla IP-box-användare rapporteras automatiskt
  • Ring-Fencing-förbud: Skattefördelar ges inte bara till utlänningar
  • Grandfathering: Äldre strukturer måste anpassas senast 2025

Praktisk motstrategi mot anti-missbruksregler

Om du bygger upp eller driver en Malta-struktur, minimera proaktivt anti-missbruksrisker:

  1. Substans först: Bygg upp verklig verksamhet före du nyttjar skattefördelar
  2. Dokumentation: Dokumentera alla icke-skattemässiga skäl till Malta-valet
  3. Tidpunkt: Undvik misstänkta tidsmässiga samband med skatteoptimering
  4. Proportionalitet: Se till att Malta-kostnader står i rimlig proportion till skattefördelar
  5. Expertgranskning: Låt strukturen regelbundet granskas för anti-missbruksrisker

Verklighetskontroll: Anti-missbruksregler är tuffa, men inte godtyckliga. Har du genuina affärsskäl till Malta och rimlig substans är du oftast trygg. Problem uppstår främst vid rena skatteupplägg utan verksamhet.

Praktiska tips: Så förbereder du dig inför myndighetskontakt

Förr eller senare kommer du behöva prata med din hemlands skattemyndighet om din Malta-struktur. Vid den årliga deklarationen, vid rutinrevision eller specifika informationsbegäran – rätt förberedelse avgör utgången.

Den perfekta dokumentationsstrategin

Lyckade Malta-strukturer har en sak gemensamt: komplett, begriplig dokumentation från dag ett. Här är min beprövade dokumentationschecklista:

Gründokumentation (år 1):

  • Affärsidé: Skriftlig motivering för Malta-val med icke-skattemässiga faktorer
  • Marknadsanalys: Varför Malta är ekonomiskt vettigt som affärsplats
  • Substansplanering: Hur personal, kontor och verksamhet byggs upp
  • Ekonomisk planering: Realistiska budgetar för lokala kostnader och vinstutveckling
  • Compliance-koncept: Hur alla skatte- och regulativa skyldigheter uppfylls

Löpande dokumentation (årligen):

Dokumentkategori Konkreta handlingar Bevarandetid
Substansbevis Hyreskontrakt, lönespecar, försäkringar, elräkningar 10 år
Affärsverksamhet Kundavtal, fakturor, korrespondens, marknadsföringsmaterial 10 år
Beslutsprocesser Protokoll från styrelsemöten, ledningsbeslut, e-postloggar 7 år
Compliance Skattedeklarationer, revisionsrapporter, rapportering till myndigheter Permanent

Kommunikationsstrategi mot revisorer

Sättet du kommunicerar med skattegranskare påverkar deras uppfattning om din Malta-struktur enormt. Här är de mest framgångsrika kommunikationstaktikerna:

Dos i kommunikationen:

  • Proaktiv transparens: Ge relevant information innan den efterfrågas
  • Strukturerad presentation: Förklara Malta-strukturen logiskt och kronologiskt
  • Affärsfokus: Betona alltid affärsargumentet för Malta först
  • Samarbetsvilja: Visa att du är intresserad av en rättvis lösning
  • Visa kompetens: Demonstrera att du känner till och följer reglerna

Donts i kommunikationen:

  • Defensiv hållning: Gå inte direkt i försvarsposition
  • Skatteargument: Argumentera aldrig med Det är lagligt eller Alla andra gör så
  • Dölja komplexitet: Försök inte släta över komplicerade upplägg
  • Skapa tidspress: Revisorer behöver tid – undvik stress
  • Besserwisser-attityd: Berätta aldrig för revisorn vad hen får eller inte får göra

Förbered dig på vanliga revisorsfrågor

Baserat på hundratals Malta-relaterade revisioner är dessa frågor återkommande. Förbered dig på följande:

  1. Varför just Malta?
    • Bra svar: EU-tillhörighet, engelskspråkigt, regulatorisk miljö, öppning mot Medelhavsmarknader
    • Dåligt svar: Låg skatt, rekommenderades av rådgivare, billigare bara
  2. Vem fattar affärsbesluten?
    • Bra svar: Maltesisk ledning med dokumenterade befogenheter, protokoll visar lokala beslut
    • Dåligt svar: Allt sker från Tyskland, Malta-direktör gör bara som vi säger
  3. Är det inte bara skattemässigt motiverat?
    • Bra svar: Skatt var EN faktor av flera, huvudsakligen affärsdrivna skäl
    • Dåligt svar: Självklart, det är ju lagligt att spara skatt

Den ideala granskningsprocessen

En väl förberedd revision följer en standardiserad fasindelning. Förstår du strukturen kan du vända processen till din fördel:

Fas 1: Strukturförståelse (30 min)

  • Presentera tydlig organisationsskiss
  • Förklara affärsmodell och värdekedja
  • Visa tidslinje för strukturutvecklingen
  • Nämn alla relevanta rådgivare och tjänsteleverantörer

Fas 2: Substansbedömning (45 min)

  • Virtuell kontorsvisning (film/foton)
  • Presentera Malta-personal med CV och befattning
  • Visa lokala kundrelationer och kontrakt
  • Förklara beslutsprocesser med konkreta exempel

Fas 3: Transfer Pricing (60 min)

  • Visa TP-dokumentation och benchmarking
  • Förklara funktions- och riskfördelning
  • Visa jämförbara affärer med tredje part
  • Diskutera alternativa prismetoder

Fas 4: Compliance & Outlook (15 min)

  • Bekräfta fullständig skattecompliance i båda länder
  • Visa proaktiva anpassningar till nya regler
  • Erbjud ytterligare info eller uppföljning
  • Bestäm tidsplan för öppna punkter

Nödstrategier vid kritiska lägen

Ibland går något snett trots bästa förberedelser. Då behöver du nödstrategier:

Kritisk situation Omedelbar åtgärd Långsiktig strategi
Revisorn ifrågasätter substansen Skicka in detaljerad substansdokumentation Stärka och bevaka substansen
TP-priser ifrågasätts Beställ benchmarking-studie Initiera APA-förfarande
GAAR-tillämpning hotar Utöka affärsmässig förklaring Utvärdera strukturjustering
CFC-regler träder in Pröva substansundantag Optimera inkomstmixen

Gyllene regel: Gå aldrig oförberedd till revision med Malta-fokus. De första 30 minuterna avgör ofta hela processen. Kompetens och öppenhet öppnar dörrar – hemlighetsmakeri stänger dem.

Vanliga myter och verklighet: Vad Malta-bolag egentligen innebär

Efter många år i Malta-rådgivning känner jag till de mest seglivade myterna om Malta-bolag och skattemyndigheternas värderingar. Dags att slå hål på dessa – och visa verkligheten.

Myten 1: Malta är ett skatteparadis – därför är myndigheterna automatiskt misstänksamma

Verklighet: Malta har varit EU-medlem sedan 2004 och uppfyller alla OECD-standarder. Myten härrör från 1990-talet och är sedan länge överspelad.

Vad myndigheterna faktiskt tycker:

  • Insatta revisorer: Erkänner Malta som vanlig EU-affärsplats
  • Oinsatta revisorer: Tänker fortfarande på gammaldags offshore-bild
  • Erfarna revisorer: Vet att Malta-bolag ofta har högre compliance än lokala företag

Myten 2: 5 % skatt på Malta är automatiskt misstänkt

Verklighet: 5 % gäller bara vissa inkomster och endast efter uppfyllda substanskrav. De flesta Malta-bolag betalar betydligt mer.

Faktiska Maltaskattesatser i praktiken:

Affärsmodell Effektiv skatt Substanskrav
Trading Company 35 % (ingen återbetalning) Standard
EU-utdelning 0 % (Participation Exemption) Förhöjd
IP-Holding 6,25 % (effektiv) Mycket höga
Service Company 10–15 % (typiskt) Förhöjd

Myten 3: CRS gör Malta-bolag transparenta – då tjänar de inget syfte

Verklighet: Transparens är inte en nackdel. Många Malta-strukturer är fördelaktiga affärs- och skattemässigt även vid full transparens.

Fördelar trots CRS-transparens:

  • EU-direktivstillägg: Moder-dotter-direktiv, fusions- och ränte-/royaltydirektiv
  • Regellicenser: EU-pass för finansiella tjänster
  • DBA-nätverk: Över 70 skatteavtal
  • Affärsklimat: Engelskspråkigt, common law, stabil rättsordning
  • Geografisk positionering: Brygga mellan Europa, Afrika och Mellanöstern

Myten 4: Tyska/österrikiska revisorer avfärdar Malta-strukturer på förhand

Verklighet: Moderna skattemyndigheter bedömer Malta-strukturer efter samma substans- och affärsmässiga kriterier som andra internationella arrangemang.

Myten 5: Malta-bolag passar bara för stora bolag

Verklighet: Malta-strukturer är lönsamma redan från ca 500 000 € årsomsättning – om affärsmodellen passar.

Framgångsrika Malta-strukturer beroende på företagsstorlek:

Företagsstorlek Typisk tillämpning Lönsamhetsgräns
SMB (0,5–2 M€) E-handel, SaaS, konsultverksamhet Från 500 k€ omsättning
Medelstora (2–20 M€) IP-holding, exporthubb Från 2 M€ omsättning
Stora bolag (20 M€+) Komplexa strukturer, treasury Från 10 M€ omsättning

Myten 6: Anti-Avoidance Rules gör Malta-strukturer omöjliga

Verklighet: Anti-missbruksregler slår bara mot konstlade upplägg utan substans. Riktig verksamhet med adekvat substans är fortsatt fullt laglig och accepterad.

ATAD-kompatibla Malta-strukturer:

  • EU-handelsbolag med lokal personal och lager
  • Programvaruutvecklingscenter med FoU-team på Malta
  • Finansföretag med MiFID-licens och lokal infrastruktur
  • IP-holdingbolag med nexus-förenlig FoU-verksamhet

Myten 7: Malta-substans är dyrt och krångligt

Verklighet: Modern Malta-substans är planeringsbar, skalbar och ofta billigare än jämförbara lösningar i Tyskland eller Österrike.

Realistiska substanskostnader på Malta (per år):

  • Grundsubstans: 45 000–65 000 € (1 chef, kontor, compliance)
  • Förhöjd substans: 85 000–120 000 € (2–3 anställda, utökad infrastruktur)
  • Hög substans: 180 000–250 000 € (fullt lokalt team)

Den nya verkligheten: Malta som normalt EU-affärscentrum

Det viktigaste: Malta är 2025 en helt vanlig EU-affärsplats med specialiserade fördelar – varken mer eller mindre. Internationella skattemyndigheter värderar Malta-strukturer enligt samma kriterier som nederländska holdingbolag eller irländska IP-bolag.

Framgångsfaktorer för moderna Malta-strukturer:

  1. Business First: Verkligt affärsmässiga skäl till Malta-val
  2. Rimlig substans: Personal och infrastruktur i proportion till affärsstorlek
  3. Proaktiv compliance: Följ alla lokala och internationella regler redan från start
  4. Öppen kommunikation: Transparens i dialogen med relevanta skattemyndigheter
  5. Löpande anpassning: Justera strukturen kontinuerligt för nya regler

Bottom Line: De flesta Malta-problem härrör från föråldrade föreställningar – bland rådgivare OCH klienter. Behandlar du Malta 2025 som skatteparadis går det fel. Ser du det som ett specialiserat EU-affärscentrum kan du realisera betydande fördelar.

Vanliga frågor

Rapporterar Malta automatiskt alla mina företagsuppgifter till Tyskland?

Ja, Malta är sedan 2018 ett fullvärdigt CRS-land och rapporterar senast 30 september varje år alla relevanta ekonomiska uppgifter om EU-medborgare. Det omfattar kontobalans, utdelningar, ränteintäkter och alla transaktioner över 1 000 €. De tyska myndigheterna får dessa uppgifter normalt i slutet av nästföljande år.

Kan den tyska skattemyndigheten underkänna mitt Malta-bolag?

Nej, den tyska skattemyndigheten kan inte avslå ett korrekt grundat Malta-bolag. Däremot kan man vägra skattegodkännande för vissa strukturer eller transaktioner om de strider mot Anti-Avoidance Rules (GAAR, CFC). Det avgörande är alltid ekonomisk substans och affärsmässig motivering.

Från vilken företagsstorlek lönar sig en Malta-struktur?

Malta-strukturer blir vanligtvis ekonomiskt intressanta från cirka 500 000 € i årsomsättning. De årliga substanskostnaderna börjar runt 45 000 € för grundläggande compliance. Vid lägre omsättning överstiger ofta kostnaderna de skattemässiga fördelarna.

Vilka substanskrav ställer Malta själv?

Malta införde 2019 sin Economic Substance Test (EST). Beroende på verksamhet krävs 1–3 kvalificerade heltidsanställda, lokala utgifter måste utgöra minst 10 % av de relevanta intäkterna och minst hälften av styrelsemötena måste hållas fysiskt på Malta.

Är 5 % skatt på Malta verkligen möjligt?

De ofta marknadsförda 5 % gäller endast särskilda inkomster (främst utländsk källa) och endast om strikta substanskrav är uppfyllda. De flesta Malta-bolag betalar effektivt 10–15 %. Vid vanlig handelsverksamhet är skatten 35 % utan återbetalning.

Vad händer vid tysk revision med Malta-koppling?

Tyska revisorer fokuserar på tre områden: substansbevis, transfer pricing och anti-missbruksregler. God förberedelse med fullständig dokumentation, tydlig affärsmotivering och öppen kommunikation leder nästan alltid till framgångsrika revisioner.

Bedöms Malta-bolag olika i Tyskland, Österrike och Schweiz?

Ja, skillnaderna är stora. Österrike är traditionellt mest skeptiskt och har högre substanskrav. Tyskland gör riskbaserad bedömning, medan Schweiz är mer pragmatiskt. Nederländerna är mest affärsvänliga.

Kan jag anpassa mitt befintliga Malta-bolag till nya anti-missbruksregler?

Ja, de flesta Malta-strukturer kan ATAD-anpassas genom ökad substans lokalt, justering av affärsverksamhet eller dokumentation av ytterligare affärsmässiga skäl. Tidig analys och stegvis implementering är viktigt för att kunna dra nytta av grandfathering-regler.

Vilken dokumentation krävs för lyckad myndighetskontakt?

Nödvändiga är: affärsidé för Malta-valet, substansbevis (hyreskontrakt, lönespecifikationer), affärsverksamhetsbevis (kundavtal, fakturor), protokoll från beslutande möten och fullständig compliance-dokumentation. Dokumenten ska vara kronologiska och tillgängliga på hemspråket.

Är Malta-bolag fortfarande relevanta efter BEPS och ATAD?

Absolut, men fokus har ändrats. Moderna Malta-strukturer bygger på affärsmässiga skäl, rimlig substans och full transparens. Tiden för ren skatteoptimering är förbi, men Malta förblir attraktivt för företag med medelhavsfokus, finansiella tjänster eller IP-intensiva modeller.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *