Innehållsförteckning
- Vad är rapporteringsskyldigheter för Malta-bolag och varför är de viktiga?
- Detta vill dina hemlandsmyndigheter veta om ditt Malta-bolag
- Rapporteringsskyldigheter per hemland: Tyskland, Österrike och Schweiz i jämförelse
- Steg för steg: Så uppfyller du dina rapporteringsskyldigheter korrekt
- Malta Company Service Provider: När du behöver professionell hjälp
- Vanliga frågor
Känner du igen känslan när du tror att du äntligen har full kontroll över ditt Malta-bolag – och så dimper plötsligt brev från ditt hemlands skattemyndighet ner i brevlådan? Välkommen till klubben av Jag trodde Malta löste det automatiskt-överraskningar. Efter två år av verklighet på Malta kan jag lova dig en sak: Rapporteringsskyldigheterna är som de maltesiska bussarna – de kommer garanterat, men sällan när du förväntar dig.
Den goda nyheten: Med rätt kunskap är Rapportskyldigheter ingen raketvetenskap. Den dåliga: Att ignorera dem kostar mer än bara dåligt humör – det kan bli riktigt dyrt i form av böter. Jag visar dig idag vad dina hemlandsmyndigheter faktiskt vill veta om ditt Malta-bolag och hur du hanterar rapporteringsplikten utan att stressa upp dig i onödan.
Vad är rapporteringsskyldigheter för Malta-bolag och varför är de viktiga?
Tänk dig att du har startat ett bolag på Malta, men ditt hemland beter sig som ett svartsjukt ex: De vill veta exakt vad du gör, med vem du gör affärer och om det kanske finns skattefördelar gömda någonstans. Det är precis vad rapporteringsskyldigheten – också kallad Reporting Obligations – handlar om.
Common Reporting Standard (CRS) enkelt förklarat
Common Reporting Standard (CRS) är det internationella regelverket som ser till att finansinformation automatiskt utbyts mellan länder. Sedan 2017 är Malta med, vilket betyder: Din maltesiska bank rapporterar relevanta kontouppgifter automatiskt till ditt hemland. Systemet fungerar som ett digitalt skvaller mellan skattemyndigheter – bara mycket mer strukturerat och juridiskt bindande.
Vad betyder det för dig? Ditt hemlands skatteverk får reda på dina maltesiska företagskonton, även om du inte själv rapporterar. Tiden då utländska konton kunde döljas är definitivt förbi. OECD-statistik visar att nu mer än 100 jurisdiktioner utbyter information – Malta, Tyskland, Österrike och Schweiz ingår alla.
Beneficial Ownership-register – vem står egentligen bakom bolaget?
Beneficial Ownership-registret är Maltas svar på EU:s penningtvättsdirektiv. Här registreras vem som faktiskt äger ett bolag ekonomiskt – inte bara vem som formellt är registrerad som direktör. Du räknas som ekonomisk ägare (Beneficial Owner) redan vid 25 % ägarandel.
Registreringen har varit obligatorisk sedan 2018 och kostar 100 euro årligen. Glömmer du att anmäla eller uppdatera informationen riskerar du böter på upp till 10 000 euro. Jag känner entreprenörer som lärt sig detta den hårda vägen – ett dyrt misstag du enkelt kan undvika.
Skillnader mellan EU- och icke EU-hemländer
Här blir det intressant: EU-medborgare drar nytta av harmoniserade regler, medan icke EU-länder ofta har egna lösningar. Som EU-medborgare med Malta-bolag omfattas du av EU:s direktiv om myndighetssamarbete – dina uppgifter förs nästan automatiskt mellan myndigheterna.
Område | EU-länder | Icke EU-länder |
---|---|---|
Informationsutbyte | Automatiskt via EU-direktiv | Bilateral överenskommelse (t.ex. Schweiz) |
Rapporteringsdeadlines | Harmoniserade (oftast 31 maj) | Landspecifikt olika |
Sanktionsnivåer | Liknande inom hela EU | Stora variationer |
Schweiz är för övrigt ett specialfall: Inte EU-medlem men via bilaterala avtal helt integrerat i CRS-systemet. Swiss Made fungerar även för rapporteringsskyldigheter – med schweizisk precision.
Detta vill dina hemlandsmyndigheter veta om ditt Malta-bolag
Ärligt talat: Dina hemlandsmyndigheter är lika nyfikna på ditt Malta-bolag som en detektiv inför ett olöst fall. De vill inte bara veta att det finns, utan även förstå vad som döljer sig bakom. Efter otaliga samtal med rådgivare och egna erfarenheter kan jag säga: Transparens lönar sig, försök att gömma saker blir snabbt kostsamma.
Bolagsgrunddata och faktiska ägare
Låt oss börja med det mest grundläggande. Dina myndigheter vill i första hand veta basuppgifterna om ditt maltesiska bolag:
- Bolagsnamn och registreringsnummer (Company Registration Number hos Malta Business Registry)
- Registrerad adress på Malta – och nej, din service providers postbox räcker inte
- Bildandedatum och bolagsform (Limited Liability Company är standard)
- Bolagsändamål enligt bolagsordning (Articles of Association)
- Ekonomiska ägare från 25 % ägarandel med fulla personuppgifter
Poängen: Malta för ett offentligt register över ekonomiska ägare sedan 2018. Det innebär att dina hemlandsmyndigheter teoretiskt kan hämta dessa uppgifter själva – men gillar ändå att få dem den officiella vägen.
Ekonomiska nyckeltal och affärsverksamhet
Nu blir det intressant, för nu handlar det om pengar. Myndigheterna vill förstå om ditt Malta-bolag har verklig substans eller bara är en brevlåda för skatteplanering:
- Årlig omsättning och vinst enligt maltesiska skatterapporter
- Antal anställda på Malta – viktigt för att visa substans
- Typ av affärsverksamhet med konkreta exempel
- Omsättning uppdelad per land (särskilt viktigt för hemlandet)
- Driftskostnader på Malta – hyra, löner, lokala tjänsteleverantörer
Ett tips från verkligheten: Tyska myndigheter är särskilt uppmärksamma på förhållandet mellan driftskostnader på Malta och totalomsättningen. Om den är under 10 % kommer snabbt kritiska frågor om verklig affärsverksamhet på plats.
Bankuppgifter och tillgångar
Tack vare CRS utbyts som regel de flesta bankuppgifter automatiskt mellan Malta och ditt hemland. Trots det kräver många myndigheter ändå extra detaljer:
Uppgift | Varför viktig? | Vanliga misstag |
---|---|---|
Alla bankförbindelser | Fullständighetskontroll mot CRS-data | Glömda extrakonton |
Genomsnittliga kontobalanser | Bedömning av affärsverksamhet | Säsongsvariationer förbises |
Större penningtransaktioner | Förebyggande mot penningtvätt | Bristande dokumentation |
Koppling till privatkonton | Skilja privat/företag | Blandade bokningar |
Särskilt känsligt: Om du som ägare regelbundet för över större summor från ditt Malta-bolag till ditt tyska privatkonto vill skattemyndigheten veta om det rör sig om lön, utdelning eller dold vinstuttag. Gränserna suddas snabbt ut om dokumentationen inte är på plats.
Rapporteringsskyldigheter per hemland: Tyskland, Österrike och Schweiz i jämförelse
Nu till det praktiska – för varje land har sina egna idéer om hur och när du ska rapportera ditt Malta-bolag. Det är som med eluttag i Europa: i teorin samma el, i praktiken behöver du en annan adapter i varje land.
Tyskland: Det vill det federala finansministeriet veta
När det gäller Malta-bolag är Tyskland särskilt noggrant – typiskt tyskt. Bundesfinanzministerium (BMF) kräver olika rapportering beroende på hur ditt Malta-bolag klassificeras skattemässigt:
Inkluderingsbeskattning enligt AO §138: Om ditt Malta-bolag omfattas av inkludering (passiva inkomster över 80 %) måste du rapportera det i bilaga AUS i deklarationen. Deadline är 31 maj nästföljande år.
- Fullständig vinst- och förlusträkning för Malta-bolaget
- Balansräkning per 31 december
- Bevis för faktiskt företagsledning (styrelsemöten på Malta?)
- Uppdelning av inkomster efter aktiv/passiv
Anmälningsplikt för utländska bolag: Oavsett skattebehandling måste du anmäla ditt innehav i Malta-bolaget till Bundeszentralamt für Steuern om du äger mer än 10 %. Frist: Fyra veckor efter förvärvet.
Ett tips: Den tyska skattemyndigheten kontrollerar gärna om ditt Malta-bolag har verklig substans. Det handlar om: lokala anställda, kontor (inte bara postbox), lokala kunder och verklig verksamhet på plats. En ren brevlåda får snabbt status som tysk fast driftställe.
Österrike: BMF-krav och särdrag
Österrike tar Malta-bolag på något större ro än Tyskland, men har ändå tydliga regler. Das Bundesministerium für Finanzen (BMF) fokuserar främst på korrekt beskattning:
Utländska skattelagen (AStG): Precis som i Tyskland finns även i Österrike inkluderingsbeskattning. Malta har sedan EU-medlemskapet 2004 funnits på vit listan, vilket innebär att österrikare i grunden kan beskatta sitt Malta-bolag normalt.
- Rapportering i inkomstdeklarationen: Andelar över 10 % i utländska aktiebolag anges i bilaga M
- Deadline: 30 september nästföljande år (vid elektronisk inlämning)
- Särskilt: Malta-bolag beskattas ofta schablonmässigt om maltesisk beskattning kan styrkas
Österrike är särskilt generös med att godkänna maltesisk bolagsskatt. Tack vare dubbelbeskattningsavtalet mellan Malta och Österrike kan dubbelbeskattning som regel undvikas elegant.
Schweiz: Eidgenössische Steuerverwaltung och kantonala skillnader
Schweiz är pragmatisk men exakt när det gäller Malta-bolag. Eidgenössische Steuerverwaltung (ESTV) behandlar Malta som en likvärdig partner, vilket håller rapporteringskraven hanterbara:
Rapporteringsskyldighet vid kvalificerat innehav: Från 10 % innehav av Malta-bolag gäller rapporteringsplikt. Bra nyheter: Malta-utdelningar kan under vissa förutsättningar vara skattefria (participationsavdrag).
Kanton | Särskildheter | Deadline |
---|---|---|
Zürich | Strikt substanskontroll | 31 mars |
Zug | Malta-vänlig, enkla processer | 31 mars |
Genève | Detaljerad dokumentation krävs | 31 mars |
Basel-Stadt | Fokus på verklig affärsverksamhet | 31 mars |
CRS-rapportering: Schweiz ingår fullt ut i CRS-systemet sedan 2017. Det innebär: Automatiskt informationsutbyte med Malta om finansiella konton.
Viktigt för schweizare: Om du bor på Malta men fortfarande är skattepliktig i Schweiz (mindre än 183 dagar på Malta) beskattas Malta-bolaget ofta som behärskat utländskt bolag. Det kan bli dyrt om den maltesiska beskattningen anses för låg.
Steg för steg: Så uppfyller du dina rapporteringsskyldigheter korrekt
Nu räcker det med teori – dags för praktiska råd. Jag visar dig hur du går systematiskt tillväga så att du inte tappar överblicken eller missar viktiga deadlines. Efter två års Malta-erfarenhet har jag lärt mig: Organisation är a och o, panik hjälper inte.
Förberedelse: Detta behöver du i dokumentväg
Innan du startar rapporteringen samlar du bäst ihop alla relevanta dokument. Det är som att laga mat – utan rätt ingredienser blir det inget resultat:
Grundläggande bolagsdokument:
- Certificate of Incorporation (registreringsbevis)
- Memorandum and Articles of Association (bolagsordning)
- Form BO (Beneficial Ownership-registrering)
- Company Registration Certificate (aktuellt)
- Giltigt Certificate of Good Standing
Ekonomiska underlag:
- Audited Financial Statements (om det krävs)
- Malta Tax Return (ITR) för senaste räkenskapsåret
- Kontoutdrag för samtliga affärskonton
- VAT Returns (om VAT-registrerad)
- Lönelistor (om anställda finns)
Verifikat för affärsverksamhet:
- Hyresavtal för kontorslokaler (om tillämpligt)
- Avtal med lokala tjänsteleverantörer
- Protokoll från styrelsemöten på Malta
- Fakturor till maltesiska kunder (substansbevis)
Praktiskt tips: Ha en digital mapp med samtliga dokument. Myndigheterna på Malta blir alltmer digitala, men hemlandet vill ofta fortfarande se papperskopior. En snygg dokumentstruktur sparar dig mycket tid senare.
Deadline- och tidtabellsöversikt
Malta har sina egna deadlines, ditt hemland andra – och ibland överlappar de på jobbiga sätt. Här kommer din årskalender för alla viktiga datum:
Deadline | Malta | Tyskland | Österrike | Schweiz |
---|---|---|---|---|
31 januari | BO-registeruppdatering | – | – | – |
31 mars | ITR-inlämning | – | – | Kantonal rapportering |
31 maj | – | Anlage AUS | – | – |
15 juni | Årsredovisning | – | – | – |
30 september | – | – | Bilaga M (elektronisk) | – |
Speciella datum:
- Fyraveckorsregel Tyskland: Nya innehav över 10 % ska anmälas till Bundeszentralamt für Steuern inom fyra veckor
- CRS-rapportering: Sker automatiskt, men banker rapporterar till Malta Revenue senast 31 maj
- MOMS-kvartalsrapporter: Senast den 15:e månaden efter kvartalsslut
Mitt trick: Jag har alla deadlines i Google Calendar – med automatiska påminnelser fyra veckor och en vecka innan. Då hamnar du aldrig i tidsnöd.
Vanliga misstag – och hur du undviker dem
Man lär sig av sina misstag – men du blir ännu smartare av att lära dig av andras. Här är de fem vanligaste fallgroparna jag sett andra snubbla på:
Misstag 1: Ofullständiga uppgifter i BO-registret
Problem: Du rapporterar bara direkta aktieägare, inte de verkliga ekonomiska ägarna.
Lösning: Vid komplicerade strukturer måste du fortsätta hela vägen till slutlig fysisk person.
Misstag 2: Felaktiga substansbevis
Problem: Du hyr ett virtuellt kontor och tror att det räcker.
Lösning: Minst ett litet fysiskt kontor med egen postlåda. Kostar ca 200–400 euro i månaden.
Misstag 3: Blandning av privata och företagskonton
Problem: Du för över 5 000 euro från företagskontot till privatkonto i förskott.
Lösning: Varje transaktion mellan bolag och privatperson måste vara korrekt bokförd och godkänd.
Misstag 4: Försenad rapportering
Problem: Du missar deadline med två dagar och tänker det ordnar sig väl.
Lösning: Förseningsavgifter kommer ofta direkt. Bättre att ansöka om uppskov i tid.
Misstag 5: Bristfälliga styrelseprotokoll
Problem: Dina bolagsstämmor sker på WhatsApp.
Lösning: Riktiga styrelseprotokoll, minst en gång per år fysiskt på Malta. Det kostar en flygresa – men besparar dig problem vid myndighetskontroll.
Malta Company Service Provider: När du behöver professionell hjälp
Så till den viktigaste frågan: Ska du göra allt själv eller ta in professionell hjälp? Efter två år på Malta säger jag ärligt: Det beror på. Vissa saker är riktigt enkla, andra så komplexa att till och med erfarna skatterådgivare svettas.
Vad du kan göra själv
Om ditt Malta-bolag har en enkel struktur och du är bekväm med siffror och administration, kan du fixa mycket själv. Här är uppgifter som även icke-proffs hanterar:
Enkla administrativa uppgifter:
- BO-registeruppdateringar (online via registry.mita.gov.mt)
- Insamling och arkivering av dokument
- Kommunikation med maltesiska banker
- Enkla MOMS-rapporter (vid få transaktioner)
- Protokoll för rutinbeslut
Förutsättningar för ’do-it-yourself’-modellen:
- Du har tid och tålamod för maltesisk byråkrati
- Din bolagsstruktur är enkel (ett bolag, en affärsidé)
- Omsättning under 500 000 euro/år
- Bara ett hemland är berört
- Du talar flytande engelska och förstår myndighetsspråk
En reality check: Jag känner entreprenörer som hanterat allt själva första året och lagt mer tid än de tänkt sig. Räkna med minst 2–3 dagar per månad för administration.
När en lokal partner är värd investeringen
I vissa situationer finns ingen väg runt professionell hjälp. Om något av nedanstående stämmer bör du överväga en lokal partner:
Komplexa skattemodeller:
- Flera bolag i olika länder
- Holdingstrukturer med Malta som mellanbolag
- Internationella medarbetare eller kunder
- Fastighetsaffärer via Malta-bolaget
- Licensaffärer eller IP-inkomster
Höga compliancekrav:
- Omsättning över 1 miljon euro (revisionsplikt)
- Reglerad verksamhet (finansiella tjänster, spel)
- Flera hemländer med olika rapporteringskrav
- Granskning från tyska/österrikiska/schweiziska skattemyndigheter
En maltesisk Certified Public Accountant (CPA) kostar normalt mellan 2 000 och 5 000 euro per år för ett standard Malta-bolag. Det låter som mycket pengar, men är ofta billigare än böter eller eftertaxeringar.
Kostnader och nytta i jämförelse
Låt oss räkna ärligt. Här är de typiska kostnaderna för olika servicenivåer hos Malta Company Service Providers:
Servicepaket | Årlig kostnad | Inkluderade tjänster | Lämplig för |
---|---|---|---|
Basic Compliance | 1 500–2 500 € | Company Secretarial, BO-register, ITR-inlämning | Enkla holdingbolag |
Standard Service | 3 000–5 000 € | Plus: MOMS, bokföring, revisionskoordination | Aktiva handelsbolag |
Premium Package | 5 000–10 000 € | Plus: Internationell skatteplanering, rapportering | Komplexa strukturer |
Full Service | 10 000+ € | Allt ovan + personlig kontaktperson | High-net-worth clients |
Vad du får för pengarna (hos seriösa aktörer):
- Lokal adress och telefonnummer
- Direkt kontakt till Malta Revenue och andra myndigheter
- Översättning av myndighetsbrev
- Koordinering med din skatterådgivare i hemlandet
- Varning i god tid vid lagändringar
- Företrädare vid myndighetsmöten
Mitt tips: Börja med ett standardpaket och anpassa upp eller ner allt eftersom din struktur blir mer eller mindre komplex. De flesta bra leverantörer är flexibla och kan skräddarsy lösningen för dig.
Varningsflaggor hos leverantörer:
- Utlovar skattefria vinster utan substanskrav
- Inga lokala kontor eller personal
- Paket för under 1 000 euro/år
- Ingen erfarenhet av ditt hemland
- Ingen personlig kontaktperson
Sanningen är: En bra maltesisk service provider är som en bra husläkare – du förstår värdet först när du verkligen behöver dem. När du väljer, satsa hellre 500 euro extra på någon som svarar även kl. 19 om den tyska skattemyndigheten ringer.
Vanliga frågor om Malta-bolags rapporteringsskyldigheter
Måste jag rapportera mitt Malta-bolag även om det inte har någon omsättning?
Ja, redan ett innehav över 10 % är rapporteringspliktigt i Tyskland, Österrike och Schweiz. I Tyskland gäller det direkt vid förvärv, oavsett om bolaget är aktivt eller ej.
Vad händer om jag glömmer rapporteringsskyldigheten?
Förseningsavgifter och böter är snarare regel än undantag. I Tyskland är det snabbt 5 000–25 000 euro, beroende på förseningens längd och belopp som ej rapporterats.
Räcker det om min tyska revisor rapporterar Malta-bolaget?
Delvis. Revisorn kan hantera rapporteringen i hemlandet, men de maltesiska plikterna (BO-register, ITR-inlämning) måste du sköta på plats i Malta.
Hur vet jag om mitt Malta-bolag har verklig substans?
Tumregel: Minst 10 % av driftskostnaderna bör ligga på Malta. Det inkluderar lokal hyra, löner, tjänster med mera som är relaterade till den faktiska verksamheten på plats.
Kan jag kvitta maltesisk skatt mot hemlands-beskattning?
I grunden ja, tack vare dubbelbeskattningsavtal. Men: Avdrag gäller endast ”riktiga” skatter, inte återbetalningar inom det maltesiska systemet.
Vad är Common Reporting Standard och hur påverkar det mig?
CRS är det automatiska informationsutbytet mellan skattemyndigheter. Din maltesiska bank rapporterar konton automatiskt till ditt hemland – utan att du märker det.
Måste jag som schweizare tänka på annat än EU-medborgare?
Grundreglerna är likartade, men Schweiz har egna formulär och ibland andra deadlines. Dessutom kan kantonala särdrag gälla beroende på var du bor.
Hur ofta måste jag åka till Malta för styrelsemöten?
Rättsligt räcker en gång per år, men för trovärdig substans rekommenderas 2–3 besök årligen. Styrelsemöten per videolänk är möjliga, men övertygar sällan vid myndighetskontroller.
Kan jag förvalta mitt Malta-bolag från Tyskland?
Tekniskt möjligt, men skattemässigt problematiskt. Sker faktisk företagsledning från Tyskland klassas bolaget ofta som fast driftställe där.
Vilka dokument bör jag alltid ha till hands?
Certificate of Incorporation, aktuellt utdrag ur BO-registret, senaste ITR, bankutdrag och styrelseprotokoll för de två senaste åren. Myndigheterna frågar oftast efter dessa.